Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

Papperspengar: Sämre än ädelmetaller men bättre än bankkrediter

Av: Gustav Andersson

I Sverige gör myndigheter och banker sitt yttersta för att demonisera anonyma transaktioner med kontanter. En kontanttransaktion innebär i korthet att en skuld mellan två parter avyttras direkt, oftast i samband med att den uppstår, utan någon inblandning av det bokförande organ som bankerna idag utgör. Bankernas uppgift ligger idag nämligen inte i att förvara pengar i ett valv, som de gjorde i bankverksamhetens barndom. Banker agerar istället bokförande organ som registrerar debit och kredit i sin huvudbok och därmed håller reda på dina “poäng” i det ekonomiska spelet. Men har de några pengar? För att svara på frågan måste vi gå bakåt i tiden.

Bankernas barndom

De första bankirerna var guldsmeder som tog på sig att förvara guld åt sina kunder. Guld fungerade på den tiden som en allmänt accepterad beräkningsenhet och betalningsmedel. När guldet deponerades i smedens valv fick kunden ett kvitto som redogjorde för hur mycket guld som hade deponerats samt hos vilken smed. Dessa kvitton började sedan cirkulera som pengar i ekonomin. Efter ett tag fick vissa smeder för sig att ge ut fler kvitton mot guld än vad det fanns täckning för i valvet. Det var så det moderna bankväsendet föddes. Idag är basen för vårt penningsystem förvisso inte guld, men principen är densamma. En avsevärd skillnad är dock att staten har lagt sig i och tagit sig rätten att ge ut ett “charter” till dagens banker - ett så kallat bankoktroj - där de tillåts skapa pengar i form av bankkrediter ur tomma intet.

Ett moraliskt dilemma

Förutom att dela ut detta privilegium till bankerna har staten även sett till att bankerna inte behöver bära den risk som smederna utsatte sig för, då de valde att inte ha full täckning i guld för sina kvitton. För att förstå varför måste vi undersöka vad guldet och kvittona i bankernas barndom motsvaras av idag. 

Idag har vi inte guld utan svenska kronor som beräkningsenhet och det är i svenska kronor som priser sätts. De “kvitton” vi handlar med idag består av våra kontobalanser och de bankkrediter som finns där. Vi byter dessa “kvitton” genom att t.ex. betala med vårt kontokort i affären. Då överförs innehavet av “kvitton” - eller bankkrediter - från en innehavare till en annan. Den underliggande tillgången är dock svenska kronor utfärdade av staten. Per definition är det därför inte svenska kronor vi handlar med när vi är i affären. Vi handlar med ett “kvitto” på svenska kronor. De bankkrediter du ser på ditt konto är alltså ett löfte att betala ut svenska kronor i pappersform “vid anmodan”. Det lättaste sättet att lösa in sina “kvitton”, i form av bankkrediter, mot svenska kronor är förstås att gå till valfri bankomat och där begära utbetalning. I de flesta fall går det bra, men om allt för många på samma gång ställer frågan: “Finns det verkligen några svenska kronor att hämta ut?” kan det bli värre. De senaste oroligheterna i det cypriotiska banksystemet gör det allt tydligare att den lögn som bankverksamhet sedan guldsmedernas tid vilar på är på väg att synas. 

Det blir även allt mer uppenbart vilket moraliskt dilemma det innebär att staten “garanterar” insättarnas pengar. Det betyder nämligen att bankirerna inte alls är så rädda för kunderna som de faktiskt borde vara. Till skillnad från smederna i bankverksamhetens vagga tar dagens bankirer nämligen ingen nämnvärd personlig risk. Institutioner som statliga riksgälden agerar försäkringsbolag åt de sparare som har svenska kronor insatta på bankernas konton. Om en bank går omkull vid en uttagsanstormning är det alltså skattebetalarna som får ta notan.

Förutom detta har heller inte en enskild handlare möjlighet att välja att ta emot ett specifikt “kvitto” (vilket motsvaras av bankrediter i det moderna banksystemet) mot ett rabatterat pris. Om du t.ex. kommer in med ett kontokort från bank A kan inte en handlare säga: “Det där får du bara 80% av värdet på, för jag litar inte på bank A”. För att förtydliga: Handlaren kan inte välja att bara ge dig varor för 80kr om du erbjuder honom “kvitton”, eller bankkrediter, motsvarande 100 kronor. Har du bankkrediter på ett kontokort måste handlaren acceptera dessa “kvitton” till sitt fulla värde, då de räknas som legalt betalningsmedel.

Free banking 

I bankverksamhetens vagga fanns för det mesta inte detta moraliska dilemma. Handlare och dåtidens bankirer - guldsmederna - fick själva bära riskerna. I motsats till vad man kan tro så var inte detta nödvändigtvis något negativt. Det fanns en sund misstänksamhet mot smederna som innebar att de var rädda för att ge ut för mycket ouppbackade kvitton och för att deras insättare skulle syna deras bluff genom att begära inlösen mot guld.

Då lagar om legalt betalningsmedel inte existerade vara det frivilligt huruvida de ville acceptera betalning i guldkvitton mot sitt fulla guldvärde, eller till en rabatterad växelkurs. Om det fanns flera smeder i ett land eller samhälle var det inte otänkbart att kvitton från vissa smeder betingade ett högre värde än andra. Kanske hade vissa handlare hört att smed A inte var lika pålitlig som smed B och därmed valde dessa handlare att inte acceptera kvitton från smed A. De kunde även erbjuda sig att ta emot kvitton utfärdade av smed A men mot ett rabatterat pris dvs. inte acceptera kvittot mot hela guldvärdet. Den diskontering som handlaren gör beror på risken att smed A inte har något guld att betala ut den dag handlaren bestämmer sig för att lösa in sitt kvitto.

Faktum är att Sverige genomgick en lång och stabil period av “Free banking” under 1800 -talet, vilket finns att läsa om i Erik Lakomas rapport: Free Banking in Sweden 1830–1903: Experience and Debate

Papper på papper

Vi ser allt fler tecken på att vårt banksystem blir allt skakigare och att bankerna i allt större utsträckning inskränker spararnas äganderätt till deras pengar. Man behöver inte söka sig till Cypern för att hitta exempel på banksystemets instabilitet och det gäller inte bara kontanta medel. Ett exempel är nedstängningen av marknaden för fysiska kontanter som har skett i Sverige på mycket kort tid. Hos tre av de fyra storbankerna har 530 av 780 kontor tagit bort sin kontanthantering. Endast handelsbanken går mot strömmen och har som mål att ha svenska kronor i form av kontanter på samtliga kontor. Resten satsar på “kvitton” på svenska kronor. Ettor och nollor i valvet.

Vissa banker har börjat dra åt svångremmen även när det gäller digitala överföringar från en bank till en annan. Det talas nu om överföringsgränser på 150 000 kr om dagen, för ett vanligt bankkonto. Eftersom en överväldigande del av alla transaktioner idag sker digitalt, i form av bankkrediter, är även detta förstås en form av uttagsbegränsning. På frågan om bankerna har pengar i någon klassisk mening måste svaret bli nej. De har penningsubstitut, kvitton, eller som man även kan kalla det: “Papper på papper”.

Slutsattsen måste bli att statens fysiska papperspengar (i Sverige SEK) trots allt är bättre än de ouppbackade kvitton på papperspengar som bankerna vill att vi ska handla med. Trots detta faktum är det tveksamt om de statliga pengarna uppfyller några av de klassiska egenskaper som riktiga pengar brukar tillskrivas.

Följande artiklar från artikelserien Guld- & Silverskolan av Torgny Persson ger en bra inblick i hur bank- och penningsystemet fungerar i dagens samhälle:

Vad innebär "Fractional Reserve Banking" och varför är det bedrägeri?

Det kontantlösa samhället

Hur kan ett banklån vara ett lån när inget lånas?

Inflation är stöld, både förr och nu

I dagens tsunami av olika pappersderivat och penningsubstitut är det lätt att se varför ädelmetaller som guld och silver utgör ett mycket attraktivt alternativ för att på lång sikt spara värde. Guld och silvers värdebevarande egenskaper har uppskattats i tusentals år, innan pappersvindarna började blåsa. När vinden väl mojnar och alla pappersdenominerade tillgångar börjar dala mot marken kommer de antagligen att försöka landa på den lilla hög guld och silver som finns tillgängligt för investerare.

Sannolikt innebär detta en värdeexplosion i guld och silver, oavsett priset i papperspengar. 

För mer information om bankkrediter kontra papperspengar och mynt rekommenderas följande filmklipp: 

 

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 550,05 kr 0.23%
Silver 7,09 kr -0.77%
Platina 306,38 kr -0.39%
Palladium 655,29 kr 2.32%
Uppdaterat: 2022-01-25 23:05 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten