Bulgariska parlamentet vägrar betala ut insättningar till kollapsade Corpbanks kunder

Moderna banker är per definition insolventa då de bara har fraktionella reserver. De har alltså inte täckning för alla kunders insättningar vilket innebär att om alla kunder skulle vilja ha ut sin pengar samtidigt skulle det inte finnas tillräckligt med pengar tillgängligt. Faktum är att det räcker med att några procent av bankens kunder samtidigt vill ha sina pengar i kontanter för att det inte ska finnas tillräckligt. Detta då över 90% av kundernas pengar normalt sätt är utlånade. 

Förutom att man kan anse att detta bryter mot den gängse uppfattningen om äganderätt innebär detta normalt sett inga större problem. Men när ekonomin blir instabil - kanske för att bankerna har skapat för mycket krediter och pumpat ut i ekonomin (?) - kan det bli problem. Då riskerar folk att tappa förtroendet för banken eller bankssystemet i stort. I bästa fall rör det sig bara om en enskild bank. I värsta fall ruckas förtroendet för hela banksystemet och bankerna drabbas av uttagsanstormningar på stor skala. För att upprätthålla förtroendet för banksystemet anser staten att den måste stiga in och hjälpa till. Därför har man inrättat en insättningsgaranti som ska betala ut pengarna när banken inte kan göra det. Länder som är medlemmar i EU har förbundit sig till att denna garanti skall täcka insättningar upp till motsvarande 100 000 EUR.  

Bulgarien som har varit medlem i EU sedan 2007 har dock vägrat gå in och täcka kundernas insättningar i den kollapsade banken Corporate Commercial Bank (Corpbank). Den totala mängden besparingar som undanhålls från bankens kunder motsvarar ett belopp på 28 miljarder SEK. Normalt sett skall ett EU-land betala ut pengar till de sparare som täcks av den statliga garantin inom 25 dagar, men så har alltså inte skett. 

EU kommissionen ställde i slutet av september ett krav på Bulgarien att de genast skulle betala ut kundernas pengar och gav dem till och med 15 oktober på sig att svara. Men så sent som för en vecka sedan lät det bulgariska parlamentet meddela att de inte hade för avsikt att möta EU:s krav på att betala ut pengar till sparare i Corpbank. Ledaren för det största partiet i parlamentet, Boyko Borissov, gjorde följande uttalande: “

"Kostnaden för att rädda banken skulle kasta in landet i en recession som skulle pågå under kommande 5 år”

Corpbanks likviditetstorka har lett till den värsta bankrisen i Bulgarien på 17 år och är ett allvarligt hot mot ekonomin. 

Man kan förstås fråga sig varför den Bulgariska centralbanken och i förläningen skattebetalarna skall betala pengar till kunder som satt sina pengar i en insolvent bank. 

Problemet är att i förlängningen är alla banker insolventa och upprätthålls bara av ett skenbart förtroende. Detta förtroende betalar dessutom skattebetalarna dyrt för, även i Sverige, vilket vi rapporterade om i förra veckan. Detta skapar en så kallad "moral hazard" där banker drivs att ta risker med sparares pengar eftersom dessa ändå är försäkrade via en garanti.

Skillnaden mellan att äga fysiskt guld och silver och att ha en fordran på ett bankkonto - ett löfte om att du eventuellt kan få ut dina papperspengar (om inte alla kunder vill ha sina papperspengar på en gång förstås) - är förstås milsvid. Dock är vi i dagens samhälle i allt större utsträckning tvingade att ha våra pengar på banken och att handla med dessa abstrakta fordringar. Att bankerna allt mer tvingar in våra tillgångar i banksystemet genom att tvinga oss att betala med kort, och genom att ta bort kontanthanteringen, är något som vi skrev om häromdagen. Det har som sagt visat sig att bankerna tjänar miljarder på korttransaktioner, men att det inte blir billigare för någon annan. Vi får själva betala kostnaderna för inskränkningen av vår frihet. Bankerna försöker genom detta effektivt förhindra uttagsanstormningar genom att det helt enkelt snart inte går att ta ut sina fordringar kontant.

Det finns förstås inget som säger att förtroendet för banksystemet i det skulddränkta Sverige inte kan rubbas. Det är i själva verket bara en fråga om när det skuldmättade systemet imploderar. 

I sådana lägen är ädelmetaller i form av guld och silver de ultimata tillgångarna eftersom de inte är en skuldfodran utan ren likviditet. Med fysiskt guld och silver behöver du inte vänta på att någon annan skall betala ut sin skuld till dig - du är redan betald till fullo.

Med vänlig hälsning
Gustav Andersson
Liberty Silver AB