Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

Guld som investering

Av: Liberty Silver

Varför bör jag köpa guld?


Guldpriset har sedan januari år 2000 stigit med 483 %. Trots denna fantastiska prisuppgång talar mycket för att guld fortsatt undervärderat med potential att stiga mera. Få har ännu upptäckt fysiskt guld som investering, men fler och fler gör det i takt med att förtroendet för stora institutioner som banker urholkas. I oroliga tider vill många investera i något säkert, som kan behålla sitt värde och som alltid har gjort det. Guld är vad fler och fler söker sig till.

Anledningarna till att äga fysiskt guld är kortfattat:

  • Guld är säkert som investering.
  • Det skyddar mot inflation.
  • Det bevarar sin köpkraft.
  • Det är en likvid tillgång.
  • Mycket talar för att värdet på guld kommer att stiga framöver.
  • Efterfrågan stiger och produktionen står stilla eller faller.
  • Det har använts, och kan fortsätta att användas, som pengar.
  • Det har många användningsområden som gör att det värderas högt.
  • Att äga guld innebär ingen motpartsrisk.

Låt oss nu gå igenom punkterna en och en, för att se varför fysiskt guld är en god investering.

 

1. Guld som säker investering


Innan vi talar om guld ska vi titta på en populär investeringsform bland svenska småsparare: aktier i börsnoterade bolag.

Börsen har på fem år haft en sammanlagd avkastning på ungefär -17 %, d.v.s. negativ avkastning. Självklart har avkastningen varierat mycket från år till år. År 2007 och 2008 var mycket dåliga börsår, år 2009 och 2010 var bra eller mycket bra, och år 2011 dåligt. För en aktiv börsspekulant kan börsen möjligen varit en god, eller mycket god, investering. För spararen som inte är särskilt insatt och som inte flyttar sina besparingar särskilt ofta, har det däremot varit en dålig investering. De flesta så kallade småsparare tillhör tyvärr den senare kategorin.

Börsens utveckling ska jämföras med guldet, som under de senaste fem åren har stigit med cirka 146 %. Uppgången har varit relativt jämn och har skett årligen. Anledningen till att guldet stiger när börsen går dåligt är att de två rörelsena hänger ihop: när börsen går upp tyder det på framtidstro i ekonomin. När den går ner är människor pessimistiska och ser sig om efter andra, säkrare, investeringar. De vänder sig till guldet. Sedan guldet började användas för många tusen år sedan har det haft just den egenskapen, säkerhet. Priset har ibland stigit och ibland sjunkit, men värdelöst har det aldrig blivit.

Vi måste också tänka på hur stor risk en ”vanlig” tillgång som en aktie eller ett bankkonto utgör i förhållande till avkastningen man får av den. Risken för att en bank eller ett stort företag går omkull är förstås liten till vardags. Idag finns dock en påtaglig risk för att stora banker, och därför företag, i Europa kan hamna i allvarliga bekymmer snabbt. Kraftiga börsfall tillhör numer vanligheterna, och det är svårt att hitta ”säkra” placeringar med någorlunda god avkastning. Insättningsräntan på vanliga sparkonton är idag mycket låg, särskilt hos de större bankerna. Spararen som lägger sina pengar i ett vanligt konto förlorar i praktiken pengar. Med tanke på den låga avkastningen, gör även en liten risk för börsras eller bankkollapser de traditionella sparandeformerna till ett mindre bra val.

Det räcker dock inte med att titta på enskilda banker och aktier. Den svenska ekonomin är tätt sammanlänkad med övrig världen. Börser, företag och kreditmarknader (lånemarknader) är i dag starkt beroende av varandra. En omfattande bankkonkurs (som drabbade investmentbanken Lehman Brothers år 2008) kan få banker att sluta låna ut till varandra i Sverige. Krediten kan då ”torka upp”, och krisen kan leda till stora svårigheter att finansiera banker och företag.

Problemen som orsakade krisen år 2008 finns fortfarande kvar. Mer lån kan inte lösa problemet med för mycket lån. En ny kollaps av en stor bank kan få effekter som inte kan kontrolleras. Detta kallas systemrisk, risken för att en kollaps ”drar med” sig andra banker och institutioner i fallet.

Guldet saknar helt denna risk, och har dessutom (till skillnad från börsen) visat sig vara en mycket god investering.

 

2. Guldet är ett inflationsskydd


 

När mängden pengar ökar i en ekonomi, stiger priserna som en följd av detta. Förr i tiden, när varje krona motsvarade en viss mängd guld, kunde inte nya pengar skapas obegränsat. Därför var priserna stadiga, eller sjönk något. I Sverige utgjordes pengarna av guld mellan 1873-1914, och mellan 1924-1931. När guld övergavs som pengar kunde obegränsat med pengar skapas. En följd av detta har varit att priserna stigit kolossalt mycket. För att illustrera hur värdet i våra äldre svenska kronor har bevarats kan vi titta på hur svenska löner och priser har förändrats under hundra år.

Låt oss därför titta på hur mycket lönerna har förändrats under ungefär 100 år. Lönerna har stigit, men inte särskilt mycket om vi mäter ökningen i guld. (Ökningen är cirka 34,74 % från 1907 till idag.) Den största ökningen i vårt välstånd sedan den tiden handlar inte om att vi tjänar ”mer pengar”, utan om att varorna har blivit rejält mycket billigare.

Det här kan enkelt visas genom att titta på en svensk tiokrona i guld från ungefär hundra år sedan. Då bestod varje tiokrona av 90 % guld, närmare bestämt 4,03 gram. Vad kunde detta köpa år 1907 och vad köper samma mynt idag? Vi kan också jämföra med vad man får för en "vanlig" modern tiokrona.

 

Vara Enhet Antal för tiokrona i guld år 1907

Antal för samma tiokrona i guld år 2010

Antal för en ”vanlig” guldtia år 2010
Mjölk (1 l) 71 141 1,23
Mjöl (1 kg) 36 220 1,92
Nötkött -”- 9,5 12 0,1
Ost -”- 8,5 15 0,13
Socker -”- 16 124 1
Kaffe -”- 8,5 18 0,16
Fläsk -”- 8 16 0,14

Vi ser alltså att våra moderna svenska kronor är väldigt mycket mindre värda än de gamla tiokronerna i guld. De gamla tiokronerna i guld har istället bevarat eller stärkt sin köpkraft. Det skall också sägas att inte alla varor har blivit billigare under 100 år. Sill har till exempel stigit kraftigt i pris, och hyrorna på lägenheter har fördubblats, men på det stora hela skulle det gå att klara sig gott på en genomsnittslön från år 1907 (cirka 22 700 kronor i månaden i dagens penningvärde)!

 

3. Guldet har bevarat sin köpkraft


Eftersom det ständigt finns en efterfrågan på guld, och mängden är mycket begränsad, är ”priset” på guld inte det mest intressanta. Guldpriset mäts i så kallad pappersvaluta (såsom moderna svenska kronor) som saknar egentligt värde. När mängden pengar i omlopp ökar, kommer detta betyda att priserna på varor och tjänster i ekonomin stiger (de stiger dessutom betydligt snabbare än officiella siffror antyder). Detta inkluderar även guld. I slutändan blir det därför mindre intressant hur mycket guldet ”kostar”. Istället bör man titta på vad guldet kan köpa utan att använda pappersvalutorna som dollar eller kronor för omräkning.

När man tittar på ett antal utvalda varor som har allmän användning kan man se om priserna på varor stiger eller sjunker mätt i guld. Oljepriset har till exempel inte stigit nämnvärt under de senaste femtio åren.

            

Men även svenska varor har haft ett stabilt pris mätt i guld. Ser man över en 30 års-period blir det tydligt att priset på svenska hus inte heller har stigit mätt i guld. Den som har lite mer än 200 guldmynt på 1 oz, såsom exempelvis Krugerrands, kan idag köpa ett hus till ungefär samma pris som år 1975 (eller 1995).

Tittar vi på börsvärdet i USA ser vi också samma mönster, om man mäter guldprisets förhållande till det samlade genomsnittet på Dow Jones Industrial Average.

 

4. Likviditet


Kontanter är per definition det mest likvida, eller ”säljbara”, medlet som finns. Alla accepterar, i varje fall idag, kontanter i form av sedlar eller elektroniska tillgångar. Den stora nackdelen med kontanter är att de stadigt förlorar sitt värde, och att våra moderna pengar förlitar sig på att folk har förtroende för att de är värda något – ett förtroende som kan försvinna snabbt! Guld är, efter kontanter, en av de mest likvida tillgångarna som finns. Guld accepteras överallt och nästan dygnet runt. Marknadspriset förändras bara under veckodagarna, men guldet kan köpas av och säljas till en handlare (och såklart mellan två privatpersoner) över hela världen.

Investeringsguld finns i många olika former och storlekar, från mynt och tackor på några gram till tackor på ett kilo eller större. Tack vare det stora utbudet går det att köpa en variation av mynt och tackor. Det blir därför lätt att sälja sitt guld för ett önskat belopp. Det kan snabbt omsättas i kronor eller vilken annan valuta som helst, med relativt låga kostnader vid växlingen. Jämför detta med en annan tillgång med stabilt värde: fastigheter. Att sälja dessa kräver annonsering, rätt köpare, tid för finansiering, och ofta också ett mäklararvode.

 

5. Guldet har stigit kraftigt i pris under de senaste tolv åren


Även om man skall vara försiktig med att spå vad en vara kommer att kosta baserat på vad den har kostat, är det intressant att se guldprisets starka utveckling under de senaste tolv åren.

Trots denna imponerande utveckling, är det viktigt att påpeka att ”snabba klipp” inte är någon klok inställning vid köp av guld. Däremot kan det för den långsiktige spararen finnas all anledning att undersöka vilka faktorer som driver prisuppgången. När vi med denna bakgrund tittar på hur priset kan komma att utvecklas, ser vi att faktorerna som talar för en fortsatt uppgång är lika starka som de har varit under de senaste åren:

  • Flykten till säkra tillgångar: Guldet ses som en ”trygg hamn” i osäkra tider. Detta kunde ses inte minst år 2009 när investerare och sparare hade förlorat mycket av sitt förtroende för börsen.
     
  • Bristen på alternativ: Idag konkurrerar guldet med andra valutor som en säker placering. När dessa (den amerikanska dollarn, japanska yenen och schweiziska francen) ses som lika osäkra som övriga valutor, kommer det bara att finnas en tillgång som accepteras överallt och som är säker: ädelmetaller som guld och silver.
     
  • Fortsatt stark tillväxt i länder med stor efterfrågan på guld, såsom Indien och Kina.
     
  • Centralbanker köper numer stora mängder guld, istället för att sälja som de har gjort under många år.
     
  • Insikten om det finansiella systemets bräcklighet sprider sig och ökar intresset för guld.
     
  • Inflation: Centralbanker världen över har sedan år 2008 skapat stora mängder nya pengar som har forsat in i det finansiella systemet. När dessa nya pengar används kommer priserna på varor att stiga kraftigt, och befintliga pengar kommer att tappa i värde.

 

6. Efterfrågan på guld stiger och produktionen faller


Guld efterfrågas dels för sitt utseende och dels för sina praktiska egenskaper. Under tusentals år har guld använts, först som dekoration, sedan som pengar, och idag också för industriella ändamål. I takt med att fler och fler människor kan lägga pengar på annat än det mest nödvändiga, ökar efterfrågan på guld i länder som Indien och Kina. Det här gäller både guld till smycken, som står för hälften av efterfrågan, och för investering som står för lite mindre än hälften. Samtidigt ökar hela tiden antalet industriella, och medicinska, användningsområden för guld. Allt detta pekar på att guldet kommer att fortsätta värderas högt, oavsett problem i ekonomin.

Produktionen har däremot under de senaste decennierna inte ökat mycket alls. Medan framställningen av andra metaller och varor har ökat kraftigt under de senaste 50 åren, har guldet inte hängt med. Anledningen är att det blir svårare och svårare (och därför dyrare och dyrare) att bryta nytt guld. De rika gruvorna med koncentrerat guld är nästan helt borta. De gruvor som öppnas för att ersätta de gamla gruvorna kräver större ansträngning för att få ut samma mängd guld, och priset blir därför högre.

 

7. Guld som pengar


Guld började användas som pengar för lite drygt 2 500 år sedan. Sedan dess har det fortsatt att användas som pengar, förutom under korta perioder med papperspengar (fiat). Alla dessa perioder har slutat på samma sätt, genom att papperspengarna har blivit värdelösa, och människor har fått återgå till att använda guld som pengar. Faktum är att den genomsnittliga åldern på en pappersvaluta (som våra svenska kronor) inte är mer än 27 år. Våra moderna pappersvalutor (inklusive den svenska kronan) har i egentlig mening funnits sedan år 1971, då all koppling till guld och silver försvann. Våra svenska kronor har sedan dess förlorat stora delar av sitt värde gentemot guld.

Anledningen till att guld började användas som pengar är enkelt: ädelmetaller, som guld och silver, är de överlägset bästa pengarna som finns. Ekonomier som har använt guld som pengar har upplevt mycket mindre svängningar i konjunkturen. Det hänger ihop med att mängden pengar är begränsad när guldet används som valuta. Politiker var förr i tiden begränsade i hur mycket de kunde ”stimulera” ekonomin. Guld går inte att trolla fram, och därför kunde inte nya pengar trollas fram. I dessa dagar kan pengar skapas genom att skriva in en siffra i en dator. Förmågan att skapa nya pengar för att ”sätta fart” på ekonomin är alltså obegränsad! Det är dessa stimulanser som skapar överdrivna konjunkturuppgångar (och därför konjunkturnedgångar) och som skapar bubblor.

 

8.Guldet har många användningsområden, de fortsätter att öka


Det finns ett flertal praktiska användningsområden för guld däribland industriella och medicinska. Guld används industriellt inom elektronik, där guld är en utmärkt elektrisk ledare som inte rostar eller reagerar med andra ämnen. Tack vare att guldet kan läggas på i extremt tunna lager kan det användas som plätering på till exempel kontakter.

Guld kan också användas som solskydd, i solceller, och i vattenrenare. Inom medicinen kan guldet användas som olika implantat och finfördelat i olika mediciner. Guld är bakteriedödande och agerar därför "sterilt" när det sätts in i människokroppen. Användningsområdena för metallen är talrika. Det som ofta begränsar användningen är den höga kostnaden.

 

9. Guld saknar motpartsrisk


Motpartsrisk innebär att det inte finns någon risk för att motparten (banken, aktiebolaget eller staten) ska ställa in sina betalningar (eller gå i konkurs). För fysiskt guld saknas denna risk, eftersom du själv håller i tillgången. 

Bland de som har insett att guld är en god investering med låg risk, tenderar många att vända sig till värdepapper för att köpa sitt guld. Kortfattat innebär det att man köper ett certifikat (bevis) på att man innehar en viss mängd guld. Av flera anledningar är det är ingen god idé.

Ett certifikat är ett ägarbevis för en viss mängd guld, dock oftast inte på specifika mynt eller tackor. Det har lett till att misstänkt mycket guld har utlovats genom certifikat, i förhållande till vad som rimligtvis kan finnas i fysisk form. Av den här anledningen finns en motpartsrisk i att köpa ”pappersguld”, till skillnad från den fysiska varan

Om bristen på fysiskt guld upptäcks och blir påtaglig, kan det leda till att papperstillgångarna på guld förlorar sitt värde, på samma sätt som ett presentkort i en butik blir värdelöst vid en konkurs. Om det inte finns några varor att hämta för värdecheckarna, blir de värdelösa. De som däremot har fysiskt guld i sin hand kan istället se priset stiga kraftigt.

Hur förvaringen sker beror helt på dina individuella förutsättningar och vad som känns bäst för dig. Många väljer att förvara sitt guld i sitt bankfack. Här finns i och för sig en risk att banken en dag går i konkurs, men det stora problemet i den situationen är sannolikt att kontanter inte kan lämnas ut. Innehållet i bankfacken har lite med en bankkonkurs att göra.

Många väljer också att förvara sitt guld hemma. I det fallet bör köparen fundera kring förvaringen. Dessa idéer diskuteras bland annat på vårt forum. Vi rekommenderar att du som köpare diversifierar risken, det vill säga lägger äggen i fler korgar. En del i ett bankfack, en del hemma, och varför inte en del på någon annan plats?

 

Kommentarer

Despierto 2012-06-27 12:05

Under punkt nummer två tycker jag att du är väldigt snäll. Det finns ju faktiskt en faktor som kraftigt har maskerat inflationen: vår trogne vän oljan. Hade den där litern mjölk varit handmjölkad från en ko som levde på handslaget hö under vinterhalvåret, så som det var 1907, skulle du fått hosta upp väsentligt mer än en tia per liter.
Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 956,00 kr 1.26%
Silver 11,32 kr 0.81%
Platina 346,92 kr 0.70%
Palladium 366,43 kr -1.20%
Uppdaterat: 2024-11-06 03:50 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten