G&S: Del 72 Världens guld

Existerande guld

 

Den totala mängden tillgängligt guld ovan jord (det vill säga brutet guld under all gången tid) är uppskattningsvis cirka 150 000 ton. (För att sätta detta i relation till andra metaller är produktionen av råstål lågt räknat 150 miljoner ton i månaden.) En stor majoritet, cirka 80 % har brutits under de senaste 100 åren, varför statistiken över tillgängligt guld är någorlunda säker. Guld, som inte förstörs av naturliga processer (rost och dylikt), försvinner endast från genom att det förloras av människor. Andelen som har blivit otillgänglig genom att begravas med människor, slängas med sopor eller förloras till sjöss är enligt de flesta beräkningar cirka 5 %, eller 7 500 ton.

.

 

Centralbanksreserver

 

Alla centralbanker innehar guld som en del av sin valutareserv, även om omfattningen härav varierar kraftigt. Mycket av detta är ”ärvt” från tiden med guldmyntfot, då varje valutaenhet skulle motsvaras av en viss mängd guld. Det sammanlagda rapporterade innehavet av världens centralbanker är cirka 31 000 ton. De största enskilda länderna är USA, Tyskland, Italien och Frankrike, med en sammanlagd andel om 53 % (IMFs reserv är också betydande, och räknas denna med stiger siffran till 62 %). Dessa länder har fortfarande en mycket stor andel av sina valutareserver placerat i guld, med ett snitt kring 75 %. Som kontrast till detta kan det sägas att många länder, både industriländer och utvecklingsländer, har dock en mycket låg andel av sin valutareserv som fysiskt guld. (Japans guldreserv på cirka 800 ton utgör blott 3,3 % av dess reserv, Kinas reserv på 1 000 ton utgör 1,8 % och så vidare.) För närvarande utgörs den största andelen av många länders valutareserv av amerikanska dollar, men detta skulle kunna förändras om förtroendet för denna undermineras. Även små ökningar procentuellt sett, skulle få stora effekter på efterfrågan på fysiskt guld.

 

 

Privat investeringsguld

 

I denna framställning är enbart fysiskt existerande guld av intresse. Den privatägda andelen av existerande investeringsguld (eng "bullion") utgör totalt sett cirka 28 500 ton. Av detta är finns cirka 2 000 ton i form av investeringsguld som handlas av större aktörer i stora partier, och resten i form av små privata besparingar. I detta inkluderas även av stater utgivna cirkulerade guldmynt, jubileumsmynt, tackor och investeringsmynt.

 

Smyckesguld samt guld till industriella och praktiska ändamål

 

Den största andelen av allt existerande guld har använts och används för närvarande i dekorativt syfte. Uppskattningsvis 63 000 ton existerar för närvarande i dekorativa föremål. Det är givetvis omöjligt att med någon större säkerhet precisera var detta guld befinner sig, men en kvalificerad gissning är att guldet är fördelat utefter generell välståndsnivå, med viss justering för regional efterfrågan (indiernas efterfrågan utgör exempelvis en mycket stor andel av världens samlade efterfrågan på nytillverkat smyckesguld.) Ytterligare 11 000 ton används i industriella produkter, såsom elektronik, eller i medicinskt bruk (exempelvis som guldtänder, även om användningen av detta har minskat kraftigt). Moderna industriella användningsområden för guld är omfattande, och begränsas oftast av metallens pris.

 

Efter att ha tittat på hur världens existerande guld är fördelat, kan vi nu vända oss mot frågan om utbud och efterfrågan.

 

Årlig guldproduktion 

 

Världens samlade guldproduktion från gruvor, det vill säga nybrutet guld, är cirka 2 500 ton per år. Framställningen sker i ett antal olika länder. Sydafrikas dominans inom guldproduktion, som inföll under 60- och 70-talet, är över (även om landet fortfarande är betydelsefullt på området) och ländern som står för produktionen är idag långt mer diversifierade. Den årliga guldproduktionen har stagnerat, och kommer sannolikt att falla framöver. Ytterligare cirka 1 500 ton tillkommer i form av återvinning från industriella produkter och skrot (vilket vill säga äldre smycken, investeringsprodukter och elektronikskrot). De påvisade reserverna under jord utgör idag mellan 50 000 och 100 000 ton.
 

Världens samlade efterfrågan på guld uppgår till strax över 4 000 ton per år. Smyckesindustrin konsumerar ungeför hälften härav, eller 1 950 ton per år. Därtill går cirka 1 450 ton, till produktion av investeringsprodukter såsom mynt och tackor. Ytterligare 500 ton går till industriella ändamål. Efterfrågan från investeringssidan växer stadigt, och har gjort det under de senaste tolv åren. Av denna översiktliga studie går det dessutom att se att världens centralbanker sedan år 2009 är nettoköpare av guld. Detta har varit fallet under de senaste tolv åren, och tidpunkten sammanfaller väl med den ökade osäkerheten i världsekonomin. 

 

 

Samtidigt har intresset från privata investerare ökat kraftigt under de senaste fem åren, (ökningen värdemässigt har varit en femdubbling) även om det nettotillströmningen av kapital till guldet var cirka 90 miljarder USD under 2011, att jämföra med nettotillströmingen av kapital enbart till Indien som land vilken var 100 miljarder USD under 2007/08. Guldet är därmed inte på långa vägar en populär tillgång bland världens investerare. Värt att notera är också att efterfrågan på fysiskt guld har ökat kraftigt under de senaste tre åren, på bekostnad av papperscertifikat (ETFer och liknande). Detta visar inte minst på misstro gentemot dels det finansiella systemet och dels mot certifikathandeln. Motpartsrisken, vilket vill säga risken investeraren bär för att motparten inte ska kunna leverera det utlovade, är som bekant icke-existerande när det gäller fysiskt guld.