Riksgälden garanterar alla sparare maximalt 100.000 euro i insättningsgaranti, förutsatt att sparkontot är förhandsgodkänt av Finansinspektionen. Gott så långt, men...
Om nu min bank går i konkurs och mina sparpengar försvinner, hur kommer denna garanti att betalas ut? Kontot på banken är ju stängt, den har ställt in alla betalningar. Om jag inte har något annat konto (och kanske inte vill öppna ett nytt), hur ska jag få del av insättningsgarantin?
Riksgälden kommer knappast att dela ut kontanter till alla drabbade...sätter de in dem på skattekontot (som, för övrigt, handhas av "pålitliga" SEB) eller får man en sådan där supercheck, som brukar delas ut i Bingolotto, eller vad???

Bemödat dig med att läsa lagen? Där står att ersättning betalas ut på det sätt som Riksgälden finner lämpligt. Det står också att de har rätt att öppna konto i ditt namn för ändamålet (vare sig du vill eller inte). Gissningsvis så skulle de göra så också.

Anmärkning: skattekontot handhas inte av SEB utan av skatteverket. Det SEB gör är bara att tillhandahålla betaltjänsten, pengarna ligger i själva verket på statens centralkonto i riksbanken.

Ska man misstänka att formuleringen "maximalt" betyder att beloppet kan sänkas om det skulle bli en riktig kris? Jag har läst den svenska lagen om insättningsgarantin och EG-direktivet, båda säger "maximalt" och det skulle vara intressant att höra hur en jurist kunnig på EG-rätt tolkar det. Finns någon sådan här? Är jag bara paranoid?

Rent praktiskt vet jag inte hur det går till. Men man bör ha i åtanke att den mängd pengar som staten åtagit sig att betala för ev. konkursade bankers räkning är ganska mycket. Enbart Nordea har en balansomslutning på typ 6000 miljarder varav en betydande del är avistainlåing. Säg att vi får en bostadskris och banken kommer på obestånd. Är det ett orimligt antagande att staten måste gå in och ta 1/10 av bankens skulder? Det blir 600 miljarder det. Den s.k. "stabilitetsfonden" som bankerna då och då dunkar sig själva i ryggen över, innehåller 50 miljarder såg jag i en artikel från 2014.

Text fr 2014, Andreas Cervenka, sveriges enda ekonomijournalist.

http://www.svd.se/det-kunde-lika-garna-ha-statt-tusen-miljarder

Bankgarantin är bara ett falsk löfte när en riktig bankkris slår in, i ett sådant tänkbart scenario så kommer nog sek att vara något som är lika kul att ha som könsherpes...

Konstigt för i lagen (om insättningsgaranti) förekommer inte ordet "maximal". Om det står i EU-direktivet skall jag inte uttala mig om, men man skall veta att det är lagen som gäller som lag och direktivet är bara anvisningar till riksdagen. Formuleringen som du hänvisar till verkar vara den som står på riksgäldens hemsida.

I lagen formuleras det annorlunda, det börjas med att formuleras att alla insättningar på konton (som omfattas) omfattas av insättningsgarantin. Detta följs sen av "dock högst 100kEUR". Redan detta bör tolkas som att det är de pengar upp till 100kEUR som omfattas. Vill man vara nogrannare så kan man titta i förarbetena och där verkar de vara på linjen att det just är tolkningen att det endast är det man har utöver 100kEUR som inte omfattas.

Först: EU-lagstiftningen är en komplicerad sak som ytterst få behärskar men i princip är ett direktiv en lag som är överordnad nationella lagar. Jag sätter min hatt på att medlemsstaterna är skyldiga att följa den.

Sen: man kan tolka "maximalt" eller "högst 100 000 Euro" som du gör men kan också vara paranoid och misstänka att den begränsningen kan användas till att sänka garantin till närmast noll när ladorna är tomma.

Jag är ganska säker på motsatsten. Googla på "eu direktiv" och du hittar säkert information om vilken ställning ett eu-direktiv har. Där finns europainfo, wikipedia och till och med eu som alla stöder att direktivet inte har direkt rättsvetkan på det sättet. Dessutom är det väl märkligt att man skulle behöva anta nationella lagar för att implementera direktivet ifall nu direktivet skulle gälla per automatik, överordnat nationell lag.

Har du nu öäst lagen (för det är den som jag hävdar gäller). Om det råder oklarhet hur något i lagen skalö tolkas kan man dessutom få förtydliganden i förarbetet. Som jag tycker det ser ut så verkar det vara klargjort att endast insättningas som överskrider 100kEUR inte omfattas av garantin.

Så här är det: Riksdagens EU-upplysning säger att det EU beslutar kallar rättsakter och de kan vara bindande och inte bindande. Ett direktiv tillhör de bindande och beskriver hur EUs mål ska uppnås men lämnar till det enskilda landet att besluta hur man tänker nå målet (till skillnad från en EU-förordning som direkt blir en lag i landet).

Den svenska insättningsgarantin är helt baserad på EU-direktivet om maximalt 100000 euro. Och min paranoia säger mig att det suttit många skarpa hjärnor i rökiga nattsessioner för att tänka ut just hur texten i direktivet ska vara utformad för att ge full frihet när/om den behöver tillämpas.

Jag föreslår följande: Inför centralbankskonton för allmänheten så att allmänheten kan äga monetär bas elektroniskt, på samma sätt som banker kan. Med internettjänst och betalkort, så att man kan sköta sin privatekonomi utan att behöva beblanda sig med bankerna om man inte vill det. Med ett sådant praktiskt alternativ till "pengarna i madrasssen" så kan insättargarantin avskaffas. I ett sånt läge så får bankerna erbjuda något bättre än centralbankskontots nollränta, eller idag. tom. negativ ränta, för att vi skall låna ut våra pengar till dem. Vill man förvara sina pengar riskfritt så sätter man in dem på centralbankskontot till noll (eller som idag negativ ränta). Vill man ta risker och få ränta, så lånar man ut dem till de kommersiella bankerna, som då får erbjuda något som,är bättre än centralbakskontot. Givetvis blir man då av med sina pengar om banken går omkkull - det är riskten för detta som inlåningsräntan skall återspegla marknadsmässigt.

Utan insättargaranti så får vi på så sätt en marknadsmässig prissättning av kreditrisk på inlåningssidan, samtidigt som allmänheten har ett val. Mynt och sedlar är ett otidsenligt sätt att tillhandahålla den monetära basen, när elektroniska alternativ bevisligen finns och fungerar. Mynt och sedlar skall givetvis inte avskaffas; de har sin givna plats. Kommentarer?

Intressant tanke. Utan inlåning måste bankerna antingen kraftigt öka sin kapitaltäckningsgrad eller minska sin utlåning. Det skulle bidra till att minska bostadsbubblan i Stockholm som kan dra ner övriga landet i smutsen och minska risken för nya avdragsbegränsningar och amorteringskrav.
Baksidan, att det ökar Riksbankens incitament att sänka räntan, är inte så stor för den privata inlåningen är inte så stor i ett land med en rik stat och fattigt folk.

Bra ide! Men jag tror det skulle kombineras med att banker bara får låna ut det som dom i sin tur har teckning för på sitt riksbankskonto.