Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

Forum < Ekonomi, centralbanker, banker, marknader och aktier < Insättningsgaranti?
Insättningsgaranti?
2016-02-19 18:26 # 13
Nikon
Det löser inte den mest primära risken med elektroniska pengar: Engångsskatter.
Vi har ju sett på Cypern exakt vad som sker när det kniper. Staten stänger alla banker, inklusive centralbank, och genomför en "engångsskatt" på allt insatt kapital.

Jag skulle säga att risken för haircuts i stil med detta är betydligt högre än risken att det skulle bli problem med kursade banker och indragen bankgaranti.

Sedan var det ju räntan...
Fysiska kontanter i madrassen har nollränta. Dessa representerar ett konkurrerande alternativ till både centralbank och privata banker, och säkerställer alltså att ingen av dem kan införa orimligt negativ ränta, eller orimliga villkor.

Så jag tycker mig verkligen inte se att det finns någon fungerande elektronisk ersättare för fysiska kontanter.
2016-02-19 18:39 # 14
Mats
Citat:
Ursprungligen postat av Nikon
Så jag tycker mig verkligen inte se att det finns någon fungerande elektronisk ersättare för fysiska kontanter.


Nej det finns inte idag, men det borde finnas. Det är rätt svårt och kostsamt att betala elräkningen, sophämtningsavgiften, TV-abbonemanget osv osv. med mynt och sedlar. Vi är mer eller mindre tvingade att använda bankkredit för att sköta vår privatekonomi. Av detta skäl borde det finnas elektroniska kontanter, mao.konto hos centralbanken, med betaltjänst via internet, betalkort etc. Som bonus kan man avskaffa insättargarantin och låta marknaden bestämma bankernas inlåningsränta. Och fysiska mynt och sedlar skall självklart finnas kvar.
Senast ändrad av Mats; 2016-02-19 18:49
2016-02-19 18:56 # 15
Nikon
Citat:
Ursprungligen postat av Mats
Citat:
Ursprungligen postat av Nikon
Så jag tycker mig verkligen inte se att det finns någon fungerande elektronisk ersättare för fysiska kontanter.


Nej det finns inte idag, men det borde finnas. Det är rätt svårt och kostsamt att betala elräkningen, sophämtningsavgiften, TV-abbonemanget osv osv. med mynt och sedlar. Vi är mer eller mindre tvingade att använda bankkredit för att sköta vår privatekonomi. Av detta skäl borde det finnas elektroniska kontanter, mao.konto hos centralbanken, med betaltjänst via internet, betalkort etc. Som bonus kan man avskaffa insättargarantin och låta marknaden bestämma bankernas inlåningsränta. Och fysiska mynt och sedlar skall självklart finnas kvar.


Jag ser inte alls poängen med konton hos riksbanken, när en sådan lösning fortfarande har alla de problem jag listade.
2016-02-19 19:48 # 16
silvereagle
Funderar på bitcoin backat visa kort som ersättare för kontanter. Finns ju gulbackat också men jag gillar att ha btc i min ägo isf guld i nått valv. Säljs av i realtid när du handlar
2016-02-19 21:20 # 17
Skyking
Citat:
Ursprungligen postat av jaws
Citat:
Ursprungligen postat av Skyking
Citat:
Ursprungligen postat av jaws
Citat:
Ursprungligen postat av Skyking
Citat:
Ursprungligen postat av jaws
Citat:
Ursprungligen postat av Muscaria
Riksgälden garanterar alla sparare maximalt 100.000 euro i insättningsgaranti...


Ska man misstänka att formuleringen "maximalt" betyder att beloppet kan sänkas om det skulle bli en riktig kris? Jag har läst den svenska lagen om insättningsgarantin och EG-direktivet, båda säger "maximalt" och det skulle vara intressant att höra hur en jurist kunnig på EG-rätt tolkar det. Finns någon sådan här? Är jag bara paranoid?


Konstigt för i lagen (om insättningsgaranti) förekommer inte ordet "maximal". Om det står i EU-direktivet skall jag inte uttala mig om, men man skall veta att det är lagen som gäller som lag och direktivet är bara anvisningar till riksdagen. Formuleringen som du hänvisar till verkar vara den som står på riksgäldens hemsida.

I lagen formuleras det annorlunda, det börjas med att formuleras att alla insättningar på konton (som omfattas) omfattas av insättningsgarantin. Detta följs sen av "dock högst 100kEUR". Redan detta bör tolkas som att det är de pengar upp till 100kEUR som omfattas. Vill man vara nogrannare så kan man titta i förarbetena och där verkar de vara på linjen att det just är tolkningen att det endast är det man har utöver 100kEUR som inte omfattas.


Först: EU-lagstiftningen är en komplicerad sak som ytterst få behärskar men i princip är ett direktiv en lag som är överordnad nationella lagar. Jag sätter min hatt på att medlemsstaterna är skyldiga att följa den.

Sen: man kan tolka "maximalt" eller "högst 100 000 Euro" som du gör men kan också vara paranoid och misstänka att den begränsningen kan användas till att sänka garantin till närmast noll när ladorna är tomma.


Jag är ganska säker på motsatsten. Googla på "eu direktiv" och du hittar säkert information om vilken ställning ett eu-direktiv har. Där finns europainfo, wikipedia och till och med eu som alla stöder att direktivet inte har direkt rättsvetkan på det sättet. Dessutom är det väl märkligt att man skulle behöva anta nationella lagar för att implementera direktivet ifall nu direktivet skulle gälla per automatik, överordnat nationell lag.

Har du nu öäst lagen (för det är den som jag hävdar gäller). Om det råder oklarhet hur något i lagen skalö tolkas kan man dessutom få förtydliganden i förarbetet. Som jag tycker det ser ut så verkar det vara klargjort att endast insättningas som överskrider 100kEUR inte omfattas av garantin.


Så här är det: Riksdagens EU-upplysning säger att det EU beslutar kallar rättsakter och de kan vara bindande och inte bindande. Ett direktiv tillhör de bindande och beskriver hur EUs mål ska uppnås men lämnar till det enskilda landet att besluta hur man tänker nå målet (till skillnad från en EU-förordning som direkt blir en lag i landet).

Den svenska insättningsgarantin är helt baserad på EU-direktivet om maximalt 100000 euro. Och min paranoia säger mig att det suttit många skarpa hjärnor i rökiga nattsessioner för att tänka ut just hur texten i direktivet ska vara utformad för att ge full frihet när/om den behöver tillämpas.


Vet inte ifall vi kanske missförstod varandra. Men att EU-direktiv är bindande innebär inte för den sakens skull att de gäller som lag. Läser du i EU-upplysningen så är det EU-förordningar som gäller direkt som lag. EU-direktiv däremot gäller inte direkt som lag - att det är bindande betyder bara att sverige är skyldiga att implementera det, stifta de lagar som behövs osv. Gör sverige inte det så gäller inte EU-direktivet som lag, men staten kan få svara inför EU eller någon person för att de inte harimplementerat direktivet, men det är i regel en annan effekt än att direktivet skulle ha direkt verkan.

När det gäller insättningsgarantin så skulle det vara så att ifall sverige inte hade implementerat det senaste och höjt garantibeloppet så skulle (ifall garantin fallit ut då) någon kunna stämma staten för att den inte implementerat direktivet och att man därmed lidit skada.

Skulle det däremot vara så att riksdagen stiftat en lag som går utöver vad EU-direktivet kräver så är det först och främst så att lagen gäller. Frågan är vem som skall göra gällande att de har lidit skada av något sådant och med vilken framgång, givetvis kan det komma sanktioner för att direktivet inte är implementerat korrekt - dock är dessa som sagt inget som påverkar giltigheten i lagen i sig.
2016-02-20 09:54 # 18
Mats
Citat:
Ursprungligen postat av Nikon
Jag ser inte alls poängen med konton hos riksbanken, när en sådan lösning fortfarande har alla de problem jag listade.

Så du ser inget problem med att stat/skattebetalare subventionerer bankernas vinster?
2016-02-20 10:43 # 19
Flavian
Om vanligt folk finge ha konto hos riksbanken funnes ingen anledning alls att ha en insättningsgaranti.

Riksbanken betalar 0% ränta på innestående medel och någon stöldrisk finns inte.

Då skulle bankerna tvingas betala så hög ränta att denna kompenserade spararna för de risker det skulle medföra att ha sina pengar insatta på en bank som KAN gå omkull.

Vidare borde det inte finnas någon reavinstskatt vid försäljning av investeringsguld.

På det viset vore bankerna tvungna att betala så hög ränta att spararna inte skulle föredra en inflationsimmun tillgång.

Bankerna borde också få låna in guld, men självfallet bör insättningarna inte omfattas av insättningsgaranti. På det viset skulle bankerna tvingas betala en anständig ränta för att folk inte skulle föredra fysiskt guld.
2016-02-22 06:23 # 20
Mats
Precis så Flavian. Iom insättargarantin så subventionerar stat/skattebetalare bankernas vinster. Bankvinsterna i Sverige 2014 var ca 100 miljarder, torde bli ung samma 2015. Det är ca 40% av vinsten bland Sthlm OMX Large Cap. Dessa banker kränger i huvudsak kredit till svenska medelklasshushåll. Jämför med Sandvik, Volvo etc. som har F&U i internationell toppklass, export världen över osv. Deras vinster är blygsamma i jämförelse.
Senast ändrad av Mats; 2016-02-22 06:28
2016-02-26 10:50 # 21
Flavian
En annan möjlighet vore att i lag fastslå att räntan på medel som finns på skattekonto skall vara 0% eller högre.

Sedan kan man förbättra detta system så att man kan överföra medel till annan fysisk/juridisk persons skattekonto.

Helst skulle jag se att insättningsgarantin helt slopades, men om man kunde använda skattekontona som ett slags swish så kunde ju alla som inte vill ha med bankerna att göra låta sina pengar stå på skattekontot och göra överföringar med hjälp av skattekontona.

I så fall skulle det knappast finnas något behov av insättningsgaranti. Pensioner och liknande kunde utbetalas till skattekontot.

Vill man överföra medel till en privat bank så skulle denna möjlighet dock stå öppen.

Vill man ha utbetalning i reda pengar så skulle man kunna tänka sig att staten skulle låta bankerna vara statens ombud och att därför en viss begränsad insättningsgaranti är nödvändig. Denna skulle kunna omfatta ett basbelopp och endast ett enda av den enskilde begärt konto i en av finansinspektionen godkänd bank.

Riksgälden borde dessutom se till att ha medel innestående i Rix som motsvarade hela det belopp som omfattas av insättningsgarantin.
2016-02-26 16:46 # 22
Skyking
Citat:
Ursprungligen postat av Flavian
En annan möjlighet vore att i lag fastslå att räntan på medel som finns på skattekonto skall vara 0% eller högre.

Sedan kan man förbättra detta system så att man kan överföra medel till annan fysisk/juridisk persons skattekonto.

Helst skulle jag se att insättningsgarantin helt slopades, men om man kunde använda skattekontona som ett slags swish så kunde ju alla som inte vill ha med bankerna att göra låta sina pengar stå på skattekontot och göra överföringar med hjälp av skattekontona.

I så fall skulle det knappast finnas något behov av insättningsgaranti. Pensioner och liknande kunde utbetalas till skattekontot.

Vill man överföra medel till en privat bank så skulle denna möjlighet dock stå öppen.

Vill man ha utbetalning i reda pengar så skulle man kunna tänka sig att staten skulle låta bankerna vara statens ombud och att därför en viss begränsad insättningsgaranti är nödvändig. Denna skulle kunna omfatta ett basbelopp och endast ett enda av den enskilde begärt konto i en av finansinspektionen godkänd bank.

Riksgälden borde dessutom se till att ha medel innestående i Rix som motsvarade hela det belopp som omfattas av insättningsgarantin.


Varför skulle reavinster på just guld vara skattebefriade?

Om du menar att banken skulle vara ombud bara för att kunna göra kontantuttag så skulle kanske inte (en explicit) insättningsgaranti vara nödvändig. Detta eftersom en betalning som genomförs av tredje part ansvarar betalaren och inte tredje part.
2016-02-27 11:14 # 23
Flavian
Jag tycker att det är särskilt angeläget att reavinst vid försäljning av guld befrias från reavinstskatt, eftersom en sådan vinst i praktiken alltid är i det närmaste en inflationsvinst.

I verkligheten är det alltså ingen vinst, utan det som kallas vinst när man byter guld mot kronor beror i praktiken endast på att kronans värde har minskat.

Genom att helt befria försäljning av investeringsguld från reavinstskatt så skulle den enskilde få möjlighet att välja mellan något vars verkliga värde knappast faller och andra investeringar. Det skulle tvinga bankerna att kompensera insättarna för inflationen, eftersom eljest insättarna lika gärna kunde köpa investeringsguld som saknar motpartsrisk och i praktiken också inflationsrisk. Det enda problemet är att guld måste förvaras stöldsäkert och att sådan förvaring kan kosta en slant. Risken för att guldpriset skall rasa dramatiskt är mycket liten.

En bra investering är något som avkastar fler kronor än guldhamstring och därför bör befolkningen alltid ha möjlighet att hamstra guld och stoppa eventuell vinst räknat i kronor rätt i fickan, eftersom eventuell vinst i praktiken aldrig beror på något annat än att kronans värde ständigt minskar, i fickan.

Dessutom skulle givetvis förlust vid försäljning av investeringsguld givetvis inte vara avdragsgill. Eftersom det är lätt av avyttra mindre mängder guld "svart" så skulle en sådan reform knappast kosta staten något alls. Rent av skulle den ge staten en vinst, eftersom ingen längre kunde göra förlustavdrag gällande.
Senast ändrad av Flavian; 2016-02-27 11:16
2016-02-27 11:48 # 24
Flavian
Ja, om någon betalar en skuld genom banköverföring så är det sant att betalaren måste kompensera betalningsmottagaren om betalningsmottagarens bank går omkull innan betalningsmottagaren hunnit ta ut pengarna.

Å andra sidan gäller INTE detta om betalningsmottagaren sagt sig vara införstådd med att betalning kan göras via bank.

Om staten skulle bygga upp ett system där staten själv gjorde utbetalningar i reda pengar vore detta en mycket resurskrävande hantering.

Därför är det enklare om staten använder de privata bankerna som ombud när staten gör utbetalningar.

Skall då staten alltid garantera att man får de pengar man är berättigad till i händelse av att den bank som staten använt som ombud går omkull?

Mitt svar på den frågan blir njae. Så här tänker jag.

Staten klargör att staten inte betalar ut reda pengar till enskilda. Så torde redan vara fallet.

Dessutom klargör staten att i händelse av att någon begärt utbetalning till ett visst konto hos en viss privat bank och den banken går omkull så kompenserar staten inte den drabbade personen på annat sätt än genom en insättningsgaranti som exempelvis kan uppgå till ETT basbelopp och endast omfattar det konto som den skattskyldige har föranmält.

Så om man exempelvis tänker sig ett justitieråd som har en hög lön som staten betalar ut så kan det vara lämpligt för honom/henne att låta lönen betalas ut till skattekontot och medvetet se till att inte alltför stora summor förs över till det föranmälda bankkontot hos en privat bank. Den privata banken kan ju gå omkull och insättningsgarantins omfattning, ett basbelopp, understiger ju helt klart ett justitieråds månadslön.

Är man däremot en enkel pensionär kan man med fördel låta pensionen betalas ut direkt till ett konto hos en privat bank, eftersom en normal pension understiger ett basbelopp.

De medel som skulle finnas innestående på skattekontot skulle ge 0% ränta och i praktiken finns ingen risk för att skatteverket, det vill säga staten, skall bli insolvent och därför kunde insättningsgarantin på skattekontot kunna täcka förluster upp till 100.000 euro utan verklig risk för att staten skulle tvingas ersätta spararna.

Medel innestående på ett skattekonto är ju i praktiken likvärdiga med sedlar och mynt.


Notera att forumet inte längre uppdateras p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan.

Sök på Liberty Silver Forum

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt