Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

G&S: Del 69 Peak Gold – därför ökar inte utvinningen

Av: Per Nilsson

En vanlig invändning mot placeringar i guld är den potentiella utbudsökningen som kan komma genom prisstegringarna. Om guldpriset avancerar relativt andra priser i samhället borde det innebära att fler vill investera i guldprospektering och gruvor. På ytan verkar det logiskt – marknaden kommer såklart att försöka svara på prissignalerna. Och allt annat lika kommer ett ökat utbud på guld minska guldets bytesvärde mot andra varor. Börjar vi rent av nå gränsen för hur högt guldpriset kan nå innan vi översvämmas av en kraftigt stigande guldproduktion som sätter stopp för vidare prisökningar?

Historiska produktionsförändringar

Problemet är att guld är en resurs som varit värdefull under enormt lång tid och följaktligen har man länge gjort sitt yttersta för att hitta fyndigheter som är lönsamma att utvinna. Världsproduktionen ligger idag på 2500 ton per år, vilket historiskt sett är höga nivåer. För hundra år sedan producerade man exempelvis bara 700 ton årligen. Skenet bedrar dock – att produktionen ökat med en faktor 3,5 på hundra år är faktiskt en mycket låg siffra då man sätter den i ett sammanhang. Idag producerar världen 18 ggr mer koppar, 14 ggr mer zink och 60 ggr mer nickel jämfört med för ett sekel sen. Den fantastiska industriella tillväxten i världen har lyckats öka produktionen av basmetaller rejält – men bara gett oss en måttlig ökning av guldproduktionen!

I takt med att vi har kunnat utnyttja en allt större tillgång på olja/energi, tekniska innovationer och mänskliga resurser har industrin gett oss mer av det mesta. För att ta ett exempel; Bolidens gruvor är idag så låghaltiga att de knappast hade gått att driva för hundra år sedan. Guldets prisutveckling har inte varit sämre än för koppar – det verkar därmed ständigt som att mängden marginellt lönsamma guldprojekt är färre än för andra naturresurser. Den långsiktiga historiska trenden pekar på låg produktionstillväxt trots ett bra ekonomiskt klimat.

Vart tog de bra fyndighterna vägen?

Problemet är att guldproduktionen inte har ökat de senaste tio åren – under vad många upplever som en kraftig bull market. Hur kommer det sig? Kostnaderna har formligen skenat iväg för guldbolagen. I västvärlden har man de senaste fem åren spenderat 3-5 miljarder dollar per år på att leta guld. Sedan början på 1980-talet har de faktiska exploration-utgifterna varit högre för guldprojekt än för samtliga basmetaller tillsammans. Man hittar mindre guld idag än på 1990-talet, och dessutom kostar letandet mer och ger resurser med betydligt lägre koncentrationer. För femtio år innehöll de flesta större upptäckter över 5 gram/ton, vilket sedan sjönk till strax under 2 gram/ton under 1970-talet, och nu verkar trenden peka på ca 0,8 gram/ton idag.

Men vi ska nu komma ihåg att det finns en stor skillnad mellan guldhalterna på det som idag upptäcks respektive det som faktiskt produceras. Just nu använder gruvbolagen malm med halter på ca 1.8 gram/ton i produktionen, vilket är mycket högre än deras tillgångar i marken (en snabbkoll bland de största börsnoterade bolagen visade på siffror runt 0,7-1,1). Detta är en faktor som kommer att hålla tillbaka lönsamheten om några år. Och då ska vi komma ihåg att det som produceras under klimaxet vid förra pristoppen för guld (runt 1980) hade ungefär fyra ggr mer guldhalt än idag. Trenden är inte bara tydlig om vi tittar tillbaka i backspegeln; vi är även tämligen säkra på att den kommer att bestå.

Olönsamt mitt under en bull market

Det talas om att politiker vill införa någon slags ”Windfalls profits tax” på guldbolagen. Men som Gold Fields egen Nick Holland nyligen uttryckte sig: “Countries want to impose super taxes - well, where are the super profits?” Många gör misstaget att titta på den operativa marginalen, som ofta är hög. Det är dock inte profiten i förhållande till omsättningen som är det relevanta för investeringsbeslut, utan projektens internränta, d.v.s. den årliga avkastningen på den initiala (och ofta ganska stora) investeringen. Där kan guldsektorn inte skryta med några fantastiska förutsättningar.

Newmont Mining, som nyligen gjorde en nerskrivning på 1,6 miljarder dollar för sitt stora Hope Bay-projekt i norraste Kanada, kan intyga att det inte råder några sötebrödsdagar trots tio års stigande priser. Inkluderar man kapitalkostnaden ligger den totala kostnaden idag ofta på 1200-1300 dollar per ounce. Inte minst om man som idag ofta letar efter guldet i endera;
1.) Mindre samarbetsvilliga stater (fråga Kinross om de gillar att ecuadorianerna nu plötsligt kräver hälften av vinsten).
2.) På så nordliga breddgrader att kostnader för energin drar iväg för långt (och p.g.a. frånvaron av infrastruktur).

Det leder oss även in på ett relaterat område; peak oil. Den amerikanske geofysikern M. King Hubbert gjorde sig känd för sin bell-curve, där han förutspår att bl.a. oljeproduktionen ser ut som en normalfördelningskurva på tidsaxeln. Efter en period av exponentiell tillväxt når man en platå i produktionen, som sedan övergår till en kraftigt nedåtsluttande kurva som slutligen planar ut. I praktiken innebär peak oil-teorin att världens oljeproduktion kommer att accelerera neråt strax, om Hubbert hade rätt. Samma sak gäller analogt för en rad andra energikällor, bl.a. kol och uran. Jag har svårt att bedöma rimligheten i den branta lutningen, men en sak är klar; trenden visar att oljemarknaden idag börjar få allt svårare problem med utbudet. Detta har stora implikationer för lönsamheten för morgondagens guldproduktion.

Kostnadstrycket på guldbolagen kommer nämligen från två håll samtidigt: dels blir inputkostnaden högre med åren i takt med att oljepriset skenar iväg. Den andra faktorn kommer från att dessa ständigt dyrare droppar ska användas för att krama fram guldkorn ur mark som till allt högre grad liknar gråberg. Eftersom kostnaderna har så starkt orsakssamband med oljepriset blir läget förr eller senare kritiskt – och allt färre nya fyndigheter framstår då som ekonomiskt gångbara. Istället kommer guldbolagen välja att dela ut pengarna till aktieägarna snarare än att återinvestera dem.

Långsiktiga konsekvenser

Det enda sättet för guldproduktionen att öka blir således att priset ökar i mycket rask takt. Närmare bestämt som summan av oljeprisets ökning samt takten på malmens försämring. Ny teknologi har historiskt sett inte gett oss ett överflöd av lättillgängligt guld, så den faktorn är i sammanhanget inte lika betydelsefull. Den bakomliggande geologin ger inte många gratisluncher, säger erfarenheten.

I praktiken kommer inte guldproduktionen att kunna hålla dagens nivåer speciellt mycket längre till. Inte ens en global förtroendekris för fiatvalutor kommer vara tillräckligt för att skapa kraftig ”inflation” i guldet – starka är mekanismerna som håller tillbaka produktionen. Det är dock inte till nackdel för guld som valuta i framtiden, eftersom mängden guld ute i cirkulation blir desto mer förutsägbar och konstant.

 

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 360,68 kr 0.00%
Silver 4,24 kr 0.00%
Platina 229,36 kr 0.00%
Palladium 363,29 kr 0.00%
Uppdaterat: 2018-12-16 23:30 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten