Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

G&S: Del 64 Guldproducerande länder och välstånd

Av: Leo Kratz

Guldgruvor och nationell rikedom

De senaste tio årens uppgång i priset på guld har gjort tidigare olönsamma gruvprojekt lönsamma. Två relativt nya sådana ligger i Sverige, och kommer vid eventuell drift att generera stora inkomster för gruvbolagen (och därmed staten genom skatteintäkter). Att rika guldgruvor skulle generera stor rikedom är väl knappast någon nyhet som behöver diskuteras. Däremot är det en intressant tanke hur välstånd skulle vara fördelat om stora delar av världen hade en sann guldmyntfot.

En tänkbar invändning mot att använda en metall som pengar är att en rik guldfyndighet hade garanterat ett lands rikedom, och att resten av den icke-guldproducerande världen skulle bli jämförelsevis fattiga. De ”rika” länderna skulle kunna köpa alla nödvändiga varor och på så vis överleva genom guldproduktionen allena. Det skulle kunna uppfattas som ”orättvist”. Dessutom skulle en stor, ny fyndighet kunna göra ett land ”rikt” över natten.

Flera saker kan påpekas i och med det ovanstående. För det första så utgör guld inte någon produktiv vara. Guld kan inte göra något, det växer inte och det har ingen avkastning. Det skulle i en guldmyntfot användas nästan uteslutande som betalningsmedel och behöver därför bytas mot annat. För det andra så stannar inte guldet i landet där det bryts. För att illustrera detta vill jag måla upp ett scenario med två länder: ”Midas”, som innehar hela världens guldfyndigheter och ”Utlandet”, inte har några guldfyndigheter.

Midas enda produkt skulle i vårt fiktiva scenario vara pengar, bokstavligt talat. Inget annat skulle produceras i landet. Guldbrytningen skulle leda till att invånarna (arbetarna i gruvan, deras familjer och de som förser arbetarna med tjänster, som frisörer, tandläkare, lärare och så vidare) skulle ha jämförelsevis mer pengar än utlänningar. Detta skulle dock inte per automatik innebära att Midas som sådant skulle vara rikare än omvärlden.

Prisutjämning

Det som skulle hända är att varor och tjänster skulle bli jämförelsevis dyrare i Midas. Detta skulle ske eftersom ”produkten”, det vill säga pengarna som gruvan generade, skulle stanna i landet som privat förmögenhet. Denna förmögenhet är dock inget värt på egen hand, utan måste användas för att köpa in kapitalvaror (gruvutrustning, bilar och fartyg till exempel) och i vårt fall även konsumtionsvaror (mat och kläder). Var kommer detta från? Utlandet. Eftersom mängden pengar (guld) per capita i Midas kraftigt överstiger mängden i Utlandet kommer priserna på varor och tjänster att bli långt högre i Midas, vilket skapar mekanismer som utjämnar priset.

Som ett exempel kan vi använda ett kilo mjöl, som i Utlandet kostar motsvarigheten till ett gram guld, och som i Midas kommer att kosta tio gram. Om vi bortser från tullar och andra handelshinder mellan länderna, visar det sig att det finns en lukrativ marknad för en handlare. Vinsten från denna handel kommer att genereras i Utlandet, och kommer där att bidra till att mer pengar finns i omlopp. Detta, i kombination med att mängden varor är oförändrat i Utlandet, kommer att leda till en viss prisinflation, vilket betyder högre pris på mjöl i Utlandet. Den stora prisskillnaden kommer också att locka till sig fler handlare, och det större utbudet kommer att sänka priserna i Midas.

Samtidigt kommer ägarna till guldgruvorna också att investera sina pengar i den sektor som ger högst avkastning, vilket mycket väl kan vara i Utlandet, och de kommer också att försöka diversifiera sin verksamhet (någon dag kanske fyndigheterna i Midas tar slut, och nya upptäcks i Utlandet) för att sprida sin risk. Dessa sektorer finns inte i Midas, utan i Utlandet. Således kommer guld att flöda ut ur Midas till Utlandet tills priserna är någorlunda utjämnade. Midas invånare skulle efter ett tag inte vara nämnvärt rikare än Utlandets invånare.

Samma fenomen som beskrivs ovan har historiskt förekommit inom länder som har guldproducerande regioner. Det är känt att det under olika guldruscher i historien har blivit extremt dyrt att bo i gruvstäder med guldfyndigheter. I det långa loppet kommer guldet därför att spridas över hela världen, och mängden som ägs kommer att motsvaras av värdet av produktion av alla varor i ekonomin. Nu finns guld på många platser i världen, och bilden blir därför mer komplex än den som har beskrivits, men principerna gäller ändå. Midas producerar guld, men guld är inte mycket värt på egen hand. Det måste bytas, och kunna bytas, mot andra varor för att det sanna värdet ska framgå. Den marknadsekonomiska mekanism som leder till prisutjämning kan dock störas av statliga ingripanden, som att införa handelshinder eller genom att förbjuda utländska ägare i gruvbolag och genom att monopolisera produktionen. I det fallet skulle Midas statsmakt få kontrollen över pengarna som produceras, och skulle kunna ställa till med en rad dumheter (som att bygga världens högsta byggnad mitt i öknen, eller höghastighetståg till glesbefolkade regioner, för att uppvisa ”nationell storhet”.)

Det svarta guldet

Låter detta bekant? Det finns faktiskt en vara idag som betingar ett högt pris, som alla efterfrågar och som bara finns på vissa platser; olja. Det faktum att vissa länder har oljereserver och säljer olja, behöver inte betyda att dessa länder ofrånkomligt blir rikare än oljekonsumerande länder. De kan få höga exportinkomster, men om dessa inkomster inte används till produktiva investeringar så stagnerar den övriga ekonomin likväl. Det leder också till att prisnivåerna blir högre i de oljeproducerande länderna (exempelvis Norge jämfört med Sverige), vilket aktiverar mekanismen för att utjämna priserna. (Så vore det i alla fall utan handelshinder, som vårt grannland är synnerligen duktigt på att sätta upp.)

Notera också vad stater som monopoliserar produktionen av en lukrativ produkt som olja hittar på. Skrytbyggen, stora och välutrustade stående arméer och idéer om territoriell expansion. Inget sådant skulle ens vara möjligt (eller åtråvärt) för privata företag. Privatägd produktion av guld och alla andra råvaror är därför praktisk, hållbar och fredlig.

 

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 531,18 kr -1.36%
Silver 6,77 kr -3.05%
Platina 262,94 kr -0.93%
Palladium 602,45 kr 1.89%
Uppdaterat: 2020-08-12 07:35 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten