Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

G&S: Del 50 Silver som pengar

Av: Torgny Persson

Med rådande system där centralbanker planekonomiskt styr ränta och penningskapande framstår de som förstör sin valuta så mycket som möjligt som vinnare. Detta är en falsk föreställning. Inflation deprecierar värdet på vår valuta och därmed våra tillgångar. Att en svag valuta skulle ge konkurrensfördelar är en vanföreställning. Tvärtom har länder under perioder med stark valuta klarat sig mycket bättre än när valutan varit svag.  

I den riktiga världen, till skillnad från centralbankernas låtsasmodeller, vill inte människor att deras valuta skall bli värdelös. De vill att den skall bli värd mer. 

I denna del av Guld & Silverskolan undersöker vi vad som skulle hända om ett land som Sverige återinför silver som pengar.

Silverkronor och inflation

1968 var sista året med silver i svenska enkronor. Enkronor och tvåkronor mellan 1942 och 1968 innehöll 40% silver. Före 1942 innehöll de 80% silver. En enkrona från perioden 1942-1968 väger sju gram. Silverinnehållet är således 7g*40 % = 2,8 gram. Spot-priset är i skrivande stund 7,63 kr/gram. Värdet på en enkrona från 1968 är således 21,36 kronor.

Betänk att det bara är 43 år sedan silvret togs bort från enkronorna. Detta signifierar den enorma inflation vi fått uppleva de senaste decennierna. Mätt i fiat-valuta skulle svenskarnas pengar ökat 21 gånger i värde om vi behållit silver som betalningsmedel. Visserligen fanns det även sedlar och cirkulerande kredit på 1960-talet men låt oss bortse från detta för vårt pedagogiska exempel.

Exportberoende

De keynesianska inflationsekonomerna skulle snabbt påpeka att Sverige är ett exportberoende land som sägs gynnas av en svag inhemsk valuta. Vem skulle köpa våra produkter om vi hade en stark valuta? Med tanke på att våra pengar skulle vara värda 21,36 gånger mer skulle vår export kunna minska med mer än 95 % och vi skulle ändå kunna bibehålla samma importkapacitet som tidigare. 

Än viktigare är att företagen skulle kunna sänka lönerna med 90 % med resultat att reallönerna ändå skulle fördubblats gentemot idag.

Även om den totala exporten skulle minska hade vi kunnat sälja varor nationellt till världens rikaste konsumenter och bara betala 1/21-del av kostnaden för råvaror jämfört med vad icke-svenska tillverkare skulle betala. Exportberoendet skulle därmed minska.

Konkurrenskraft

Enligt dagens inflationsekonomer skulle det vara en katastrof om valutan stigit (eller egentligen bibehållit) sitt värde på det vis som en silverkrona från 1968 gjort. Låt oss bortse från dessa låtsasekonomer som trycker låtsaspengar till sin låtsasekonomi.

Istället undersöker vi vad som skulle hända i den riktiga världen. Mätt i omvärldens fiat-pengar skulle en matkasse som idag kostar 500 kr istället kosta 500/21,36 = 23 kr. Tänk att betala 23 kr för att äta sig mätt en hel vecka. Bensinen som idag kostar 14 kr skulle istället kosta 14/21,36 = 65,5 öre trots att skatten står för över 80% av priset.  

Med stabila räntor och stabil prisnivå uppnås en ekonomisk stabilitet som skulle göra Sverige till ett attraktivt land för företagande, produktion och investering. Deflation innebär välstånd och skapar hållbara förutsättningar för arbete och produktion till skillnad från inflation och fiat-pengar som medför ett instablit klimat med bubblor och konjunkturkrascher.

Förutsatt nuvarande skattenivåer skulle dessutom skattetrycket minska. En stor del av dagens beskattning sker på inflationen. Kapitalvinster beskattas även om ökningen understiger inflationen. Om en tillgång stiger i pris från 10 000 kr till 17 000 kr samtidigt som inflationen under samma tidsperiod varit 100 % har tillgången tappat i realvärde. Ändå räknas prisuppgången som en beskattningsbar vinst. De flesta skulle också få lägre nominella inkomster och således inte beskattas lika progressivt. 

Genom ständigt ökande belåning och penningmängd krymper den privata andelen tillgångar. Medelklassen utplånas genom inflation och kvar återstår en rik maktelit som utnyttjar systemet till sin fördel genom priviliget att skapa pengar medan den stora delen av befolkningen drivs till fattigdom.

Genom att bank- och företagseliten gynnas med subventioner, gynnsamma regler, felallokeringar och priviligiet att skapa pengar snedvrids konkurrensen. En talande effekt av vårt fraktionella monetära system med fiat-valuta är att länder och människor i tredje världen luras in i skuldsättning och dör p.g.a. avsaknaden av de jordbruksprodukter som EU betalar jordbrukare för att förstöra. 

Lika bra som pengar på banken?

Anta att du idag får 10 000 kr som du inte har tillgång till på 20 år. Skulle du välja att lägga pengarna i ett bankfack för förvaring i 43 år, sätta in pengarna på banken eller omvandla dem till ädelmetall? Den som 1968 sparade 10 000 kr i form av fiat-valuta har fortfarande 10 000 kr. Den som satte in 10 000kr på banken till en genomsnittsränta på 3 % har idag 35 645 kr. Den som istället sparade 10 000 kr i form av silverkronor har idag silver till ett värde av 213 600 kr.  

Även om Sverige så sent som vid milleniumskiftet återinfört silver som betalningsmedel skulle vi stå oss väl. Spot-priset för ett gram silver var då 1,42 kr. I skrivande stund är noteringen för silver 7,63 kr d.v.s. 537 % högre än vid milleniumskiftet.

Med ett monetärt system baserat på silver skulle vi kunna leva ett gott liv. 

Istället börjar vi nu nå början av slutet på de senaste decenniernas ekonomiska vansinne. Bankrutta stater tävlar i att göra sin valuta så värdelösa som möjligt. 

Om du lever efter dogmen att agera exakt motsatt till de råd du får av bank- eller TVexperten kan du känna dig någorlunda säker på att du gör ett optimalt val. Nedan följer några förslag på översättning för att du skall kunna tolka din personliga banktjänsteman. 

Banken säger: Koppla en kontokredit till ditt konto. 
Du översätter: Skuldfrihet är bästa investeringen. Betala av lånen.

Banken säger: Räntan är låg. Du behöver inte amortera.
Du översätter: Amortera

Banken säger: Köp våra fonder för de går alltid upp 
Du översätter: Sälj genast. Inflationen, avgifterna och volatiliteten gör dem riskfyllda. Köp ädelmetall.

Banken säger: Använd inte kontanter. Använd konto och betala med kort. Det är riskfritt. Annars blir du rånad.
Du översätter: Det banken kallar pengar är skuld. Det är större risk att bli rånad av banken. Betala kontant. 

Banken säger: Ädelmetall är riskabelt
Du översätter: Ädelmetall har varit värdebevarande i 6000 år. Papperstillgångar har alltid blivit värdelösa.

Banken säger: Vi tjänar pengar på skillnaden mellan utlåningsränta och inlåningsränta.
Du översätter: Majoriteten av pengarna tjänas genom att bankerna skapar pengar ur tomma intet som skall återbetalas med ränta.

Banken säger: Dina pengar är på kontot.
Du översätter: Banken ljuger. Du deponerar inte pengarna till banken utan har bara en fordran på banken. De har inte täckning för dina (allas) insättningar. 

Banken säger: Pensionsspara för du får du mer pengar när du går i pension
Du översätter: Pensionssystemet kommer förändras eftersom det är ohållbart, banken kommer gå i konkurs och du blir bestulen på pengarna. Köp ädelmetall.

Banken säger: Du måste ha alla affärer (läs: låna) hos oss för då blir du nyckelkund. 
Du översätter: Förmånen med att vara nyckelkund är glättad reklam i brevlådan, inbjudningar till föreläsningar för ekonomiskt analfabeta och att inte få någon ränta till skillnad från att inte heller få någon ränta.

Banken säger: Få ordning på semesterkassan i internetbanken
Du översätter: Tekniskt strul på internetbanken. Grekiska krögare vill ha kontanter. Ta ut pengarna.

Banken säger: Vi har banksekretess
Du översätter: Vi lagrar och skickar dina uppgifter till staten 

Banken säger: Det vi säger är rätt för det är vi som är banken
Du översätter: Banken anställer endast tråkiga människor som slavar för systemet och applåderar i kör.

 

Kommentarer

Björn Felten 2014-06-20 19:19

Vad är det egentligen som gäller för enkronorna från 1942 respektive 1968? Vilka av dem innehåller 80% respektive 40%?

Era artiklar här är inte glasklara vad gäller detta.

Björn Felten 2014-06-20 19:38

Ahhh... Jag borde kollat Wikipedia först. Svaret på min fråga förefaller att vara "både och"?

Det vill säga det finns kronor från 1942 både med 80% och 40% silver, såväl som 1968:or med både 40% och 0% silver. Är det rätt uppfattat?

Så nu får jag vara försiktig med till vilken grupp jag sorterar mina 42:or och mina 68:or... :)
Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 470,27 kr 0.00%
Silver 5,31 kr 0.00%
Platina 263,84 kr 0.00%
Palladium 450,50 kr 0.00%
Uppdaterat: 2019-08-18 19:50 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten