Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

Vilket värde har egentligen dina pengar? Vi undersöker vårt pengasystem i detalj

Av: Torgny Persson

Pappersvaluta
Valuta som trycks på papper har inget egentligt värde. Papperspengar (och elektroniska pengar) skapas ur tomma intet och saknar, så när som på pappersvärdet, inneboende värde. När pengar skapas utan uppbackning minskar pengarnas värde genom inflation. En ouppbackad valuta behåller endast sitt värde så länge folk har en tilltro till att den är värd något. I takt med att penningmängden ökar minskar det upplevda värdet av pengarna. Vi är nu inne på det 38:e året sedan USD:s växlingsbarhet mot guld upphörde 1971. Aldrig tidigare i världshistorien har en ouppbackad valuta överlevt mer än några decennier

Att papperspengar denna gång överlevt längre än någonsin beror i stor utsträckning på att centralbanker, banker och regeringar genom massmedias försorg lyckats avleda uppmärksamheten från vårt monetära system. Detta genom att underrapportera inflationssiffror och endast diskutera styrtekniker som räntepolitik istället för att diskutera systemet i sig. Samtidigt har incitamenten till utlåning ökats genom låga räntor för att stimulera den växande papperspengabubblan. Här finns en utmärkt artikel som diskuterar hur regeringspåverkan och centralbankspolitik bidragit till den finansiella härdsmälta vi nu bevittnar. 

Centralbankernas roll i vårt nuvarande pengasystem
Med vårt nuvarande monetära system (s.k. federal reserve banking) skapas pengar genom utlåning. När en stat behöver låna och därmed skapa pengar säljer staten statsobligationer till centralbanken. Centralbanken skapar pengar genom printa bläck på ett papper med något käckt "officiellt" utseende eller genom att skapa en siffra elektroniskt ur tomma intet. Staten (och därmed skattebetalarna) skuldsätter sig på detta sätt till centralbanken och måste betala tillbaka de lånade pengarna samt ränta.

Men om pengar endast kan skapas genom utlåning på ovan beskrivit vis, hur finns det då pengar för staten att betala tillbaka ränta? Svaret är att dessa pengar inte finns utan skapas genom nya lån när det är dags för räntebetalningen. På detta sätt måste penningmängden inflateras för att lån skall kunna återbetalas och ekonomin växa.

Centralbanker kan på egen hand eller tillsammans med regeringar skapa obegränsat med pengar ur tomma intet. Ju större underskott, desto mer pengar skapas för att klara räntebetalningar och för att minska underskottets värde.

Hur kan något som inte finns plötsligt vara värt något?
När staten sedan sätter in dessa nyskapade pengar på ett bankkonto kan bankerna i sin tur ytterligare öka penningmängden. Detta genom att bankerna endast behöver hålla en viss procentsats, ofta mellan 0-10%, i inlåning jämfört med sin utlåning sk. reservkvot. Om bankerna har ett reservkvotskrav på exempelvis 10% (= reservkvoten i USA) kan en bank som erhåller 100kr i inlåning låna ut 90kr. När de nylånade 90kr sätts in på ett konto kan banken åter låna ut 90% dvs 81kr o.s.v.

Den totala effekten då staten sätter in 100kr blir att 9 gånger så mycket pengar skapas jämfört med den ursprungliga summan. Vid 100kr insatt skapas alltså 900kr ur tomma intet genom utlåning (90kr+81kr+72,90kr....etc). Detta videoklipp förklarar utmärkt hur pengar skapas ur tomma intet på detta sätt. Denna videoserie ger en djupare förklaring.

Vad händer när förtroendet för systemet minskar?
När en bank har en betydligt högre utlåning än inlåning innebär det att banken inte har möjlighet att tillgodose uttag av de pengar som bankens kunder satt in. Om många kunder samtidigt begär att ta ut sina pengar finns det ingen täckning för dessa uttag. Dessutom finns endast ett fåtal procent (3% i USA) av alla pengar printade som sedlar eller präglade som mynt. Resten finns bara elektroniskt som en siffra som skapats ur tomma intet.

Sveriges centralbank, Riksbanken, skriver i Finansiell stabilitet 2008:2 sid 6 att "Om förtroendet försvinner kan bankerna få svårt att bedriva sin verksamhet och då är systemet i fara." Vidare skriver man på sidan 7 "För att värna om den finansiella stabiliteten är Riksbanken även framledes beredd att tillföra den likviditet som behövs".

Om folks förtroende för vårt bräckliga pengasystem minskar ytterligare kommer alltså Riksbanken att skapa nya pengar ur tomma intet i den utsträckning de efterfrågas. Effekten av ett sådant förfarande blir att pengarnas realvärde minskas genom inflation. I slutändan riskerar denna typ av "pengaprintning" leda till att folk inte längre litar på papperspengarnas värde och istället börjar avyttra papperspengarna till förmån för realtillgångar som ädelmetaller för att rädda och värdebevara sina besparingar.

Guld och Silver är pengar
Under tusentals år har guld och silver använts som pengar och värdebevarare. Guld och silver är lämpliga som pengar då de är hållbara, flyttbara och mäts i vikt. Dessutom är ädelmetallerna eftertraktade för dess icke-monetära metalliska egenskaper.

Papperspengar, å andra sidan, trycks av centralbanker som styrs av bankväsendet. Centralbankerna är ofta privatägda institutioner helt utan demokratisk insyn eller transparens.

Råvarubörserna
Råvarubörserna med Comex i spetsen har under lång tid fungerat som prissättare för silver. I teorin skall alla utestående terminer och certifikat på råvarubörserna motsvaras av fysiskt silver lagrat i officiella lagerdepåer.

Från råvarubörserna går det att begära fysisk leverans av silver då en termin förfaller. Att begära leverans innebär långa väntetider, administrativ hantering, minimumkvantitet på 155,5kg samt olika avgifter. Eftersom marknadspriset på fysiskt silver tidigare har motsvarat av priset på råvarubörsen har få bemödat sig med denna process.

I takt med att uppgifter framkommit om att råvarubörsernas lagerhus sannolikt ej innehåller samma mängd fysiskt silver som det finns utestående papperssilver har marknadspriset för fysiskt silver kopplat sig loss från papperspriset (det sk. spot-priset). Särskilt höga premier (över spot-priset) betalas för silver i små kvantiter tillgängliga för omedelbar leverans då sådant silver skulle kunna användas som bytes- och betalningsmedel om valutasystemet kraschar. Det finns överväldigande fördelar med ett innehav av fysiskt silver jämfört med papperssilver.

Backwardation
I takt med att leveransosäkerheten ökat har silverpriset de senaste månaderna emellanåt hamnat i backwardation. Backwardation innebär att kontrakt för framtida leverans är billigare än kontrakt för leverans i innevarande månad.

Teoretiskt sett borde backwardation snabbt korrigeras då de möjligheter för arbitrage som uppkommer borde locka aktörer att efterfråga kontrakt i framtida månader. Om silver i mars noteras i USD 14 och silver i april noteras i USD 13,8 går det alltså att sälja silver för USD 14 och köpa för 13,8 med en omedelbar vinst av USD 0,2. Att denna arbitragemöjlighet inte lett till ökad efterfrågan på framtida terminskontrakt tyder på att aktörernas tilltro till säljarens leveranslöfte har minskat. Om inte säljarna kan leverera silver då köparna begär leverans tvingas Comex deklarera default vilket sannolikt innebär att utestående kontrakt stäms av kontant och att priset på fysiskt silver skjuter i höjden. Aktörerna på marknaden är alltså inte redo att ta risken till kontantavstämning i papperspengar i motsats till leverans av fysisk metall.

Aktörerna på råvarubörsen
Den ursprungliga intentionen med råvarubörsen Comex var att ädelmetallproducenter i förtid skulle kunna sälja sin framtida gruvproduktion för att på så vis finansiera produktionen.

De största aktörerna på Comex är dock inte längre bolag inom gruv- och ädelmetallindustrin utan istället är det banker som innehar de största säljpositionerna. De två största bankerna aktiva på Comex har emellanåt haft ett innehav av korta positioner (försäljning av silver med framtida leverans) på 170 miljoner troy oz motsvarande 20% av världens totala årliga produktion av silver. Hur skall två banker kunna frambringa 170 miljoner troy oz silver om innehavarna av papperssilvret begär fysisk leverans?

Silvermarknaden i Sverige
Innan Liberty Silver slog upp portarna 2008 har det inte funnits någon aktör med ett brett utbud av silvermynt och silvertackor för investeringssyfte i Sverige. Liberty Silver säljer och köper silvermynt och silvertackor i olika form från 1 troy oz. (31,1 gram) upp till 1000 troy oz. (31,1kg). Liberty Silver erbjuder egendesignade silvermynt som kan köpas och säljas helt utan spread där såväl köp- som säljpriser ställs kontinuerligt.


Köp inte certifikat med löften om leverans. Köp fysiskt silver.

 

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 539,58 kr -0.90%
Silver 6,61 kr -5.46%
Platina 243,59 kr -2.40%
Palladium 644,84 kr 0.92%
Uppdaterat: 2020-09-23 22:45 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten