Marknadskommentar: Det nya kalla kriget
Av: Mikael FromKonfliktens bakgrund
De eskalerande spänningarna mellan USA och Kina kan härledas till en kombination av faktorer. Den ledande faktorn är att USA allt tydligare tappat greppet som enväldig global supermakt. Kina har flyttat fram positionerna primärt genom sin ekonomiska styrka. Kina har från år 1980 tiodubblat sin andel av världsekonomin från 2 % till hela 20%. Denna maktdiversifiering har lett till en ansträngd geopolitisk situation där båda länderna strävar efter dominans vad gäller handel och teknologi men även vad gäller militär positionering.
Handel
Ekonomisk konkurrens utgör en betydande faktor i det nya kalla kriget. USA:s förra president Donald Trump inledde ett handelskrig mot Kina som han rättfärdigade med att Kina skulle ha använt orättvisa konkurrensverktyg. Kina hade under flera decennier haft möjlighet att köpa tillgångar i USA utan betydande begränsningar samtidigt som västerländska investerare inte åtnjutit samma möjligheter i Kina. USA införde tullar mot Kina och Kina införde liknande motåtgärder. Handelsdispyten tydliggjorde de underliggande spänningarna mellan de två ekonomiska jättarna och återspeglade deras kamp om globalt ekonomiskt ledarskap.
Teknologi
USA och Kina konkurrerar även om teknologisk dominans. Kinas snabba teknologiska framsteg och ambitioner inom områden som 5G, artificiell intelligens och kvantdatorer har väckt oro i USA. Då det teknologiska näringslivet i Kina är en integrerad del av den kinesiska staten har USA av nationella säkerhetsskäl infört restriktioner mot kinesiska teknologiföretag som t.ex. Huawei. Samtidigt som USA riskerar förlora sitt teknologiska försprång är amerikanerna också särskilt angelägna om att förhindra den kinesiska staten från att använda sin teknologi för att spionera på USA.
Geopolitiska konflikter
Kinas militära expansion med utökad närvaro i Sydkinesiska havet bidrar också till spänningarna. Kina hävdar territoriell rätt och bygger militäranläggningar på omtvistade öar samtidigt som USA svarar med utökad militär närvaro på Sydkinesiska havet.
Den mest omtvistade och känsliga geopolitiska konflikten gäller Taiwan. Konflikten härrör från det Kinesiska Kommunistpartiets ståndpunkt att Taiwan är en del av Kinas territorium och skall återförenas med fastlands-Kina, medan Taiwan anser sig vara en självständig och suverän stat. Taiwan är samtidigt särskilt intressant för USA då de är världens största producent av halvledare samt att USA har en militärbas på ön.
Därutöver har båda länderna varit involverade i diplomatiska konflikter om inflytande i Sydostasien, Afrika och Latinamerika.
Långsiktiga följder
Konsekvenserna av den eskalerande konflikten mellan USA och Kina sträcker sig bortom de två inblandade staterna. Spänningarna mellan USA och Kina har skapat en situation där andra stater pressas till att välja sida, ledandes till bildandet av flera ekonomiska och politiska allianser.
Den rådande globala ordningen med USA som allena supermakt står inför ett skifte där USA riskerar, eller kanske rent av är dömda till, att förlora sin position som enväldig världsmakt. USA har så här långt upprätthållit sin makt med hjälp av US-dollarns särställning som den globala handels- och reservvalutan. Kina för kontinuerliga diskussioner med sina handelspartners om att minska US-dollarns betydelse genom multilaterala avtal om handel dessa länder emellan. Med minskad efterfrågan på US-dollar minskar möjligheterna för USA att utöka de massiva budget- och handelsunderskott som resulterat i ett oöverstigligt skuldberg. Detta obetalbara skuldbergs existens beror endast på det privilegium som US-dollarn åtnjutit.
Liknande maktskiften som det vi nu står inför har under historien aldrig gått smärtfritt och mycket tyder på att det inte lär göra det denna gång heller. Hur detta maktskifte i detalj kommer att utspela sig är i dagsläget svårt att sia om men det står klart att vi har en turbulent tid framför oss där den stundande lågkonjunkturen bara är början.
Hur kan du skydda dig?
Historiskt sett har ädelmetaller som guld och silver fungerat som säkra värdebevarande tillgångar i tider av ekonomisk turbulens. Istället för att ta itu med de underliggande skuldproblemen väljer stater och centralbanker alltid att stimulera ekonomin med finans- och penningpolitiska åtgärder i kristider vilket i sin tur leder till ytterligare inflation.
Till skillnad från fiatvalutor, som kan devalveras eller manipuleras av centralbanker, har ädelmetaller ett inneboende värde, vilket gör dem till en viktig välståndsbevarare under osäkra tider. Till skillnad från fiatvalutor kan ädelmetaller inte brytas ur tomma intet med en enkel knapptryckning.
Med en allt osäkrare omvärld har det aldrig varit viktigare att köpa fysiskt guld och silver.
Kommentarer
Evelynn 2023-12-14 13:24
Evelynn 2023-12-14 13:24