Marknadskommentar: Den svenska kronkollapsen och dess effekt på guldpriset
Av: Mikael FromI skrivande stund har guldpriset ökat med 7,2% sedan årsskiftet räknat i svenska kronor. Förra veckan satte guld nytt All-Time-High med ett pris om 402,81 kr/g. Denna prisökning skall sättas i jämförelse med guldpriset räknat i US-dollar där priset sjunkit något sedan årsskiftet. Således är det höga guldpriset främst en effekt av den svenska kronkollapsen.
Är det negativt med en svag krona?
I gammelmedia rapporteras det om att en svag svensk krona är trist för hushållen på grund av att utlandssemestrar blir dyrare. En mer kännbar effekt, framförallt för de boendes utanför storstäderna, är att att drivmedelspriserna har skjutit i höjden. I samband med kronförsvagningen har regeringen dessutom höjt drivmedelsskatterna. Skatten på bensin är nu högre än 60% av det totala priset. Detta har gett upphov till gruppen Bensinupproret 2.0 som kräver lägre skatt på bensin och diesel. Bensinupprorets facebookgrupp har i dagsläget samlat mer än 600.000 st medlemmar och har inspirerats av gula västarnas aktioner i Frankrike. Politikernas och massmediernas i många fall arroganta svar på missnöjet har ytterligare eldat på den redan uppretade folkrörelsen.
Svenska företag de stora förlorarna
Om vi gräver djupare märker vi också att en svag svensk krona innebär problem för svenska företag. Svenska tillgångar blir prisat i utlänsk valuta billigare vilket leder till att svenska företag köps upp av utländska intressen. Det råder just nu febril aktivitet vad gäller företagstransaktioner till följd av detta.
Exportföretag kan på kort sikt dra nytta av vår svaga krona när utländska företag och konsumenter finner det billigare att köpa från svenska företag. Detta gäller dock inte företag med utländska underleverantörer som istället påverkas negativt. Ett långsiktigare problem är att företag kan lockas till priskonkurrens snarare än att konkurrera med kvalitet och teknologisk utveckling och som följd blir teknologiskt omsprungna av utländska konkurrenter, särskilt som våra svenska exportföretag befinner sig i en allt mer digital och global värld.
Varför försvagas den svenska kronan?
Kronförsvagningen är ett resultat av en vårdslös penning- och finanspolitik.
Riksbanken styr penningpolitiken genom att sätta styrräntan och genom att genomföra obligationsköp i form av s.k. kvantitativa lättnader (Eng: QE). Riksbanken fokuserar på inflationsmålet genom att studera prisutvecklingen på konsumentprodukter som skor och TV-apparater medan tillgångsslag som bostäder, kommersiella fastigheter och aktier har blåsts upp till enorma bubblor men utan att räknas med i Riksbankens inflationsindex. Bubblorna för dessa tillgångsslag behöver mer luft för att inte pysa ut och såsmåningom kollapsa. Samtidigt kan de inte blåsas upp för mycket heller utan att spricka. Riksbanken balanserar således på en slak lina som rimligen bara kan sluta på ett sätt - en rejäl lågkonjunktur. Ju längre tid det tar innan lågkonjunkturen kommer, desto värre och mer utdragen kommer den att bli. Det är också värt att påpeka att med en negativ styrränta och redan annonserade kvantitativa lättnader finns det ingen ammunition kvar för Riksbanken när lågkonjunkturen väl kommer.
När det kommer till finanspolitiken skenar kostnaderna i landets kommuner och landsting genom en kombination av åldrande och ökande befolkning. Politikerna gör sitt bästa för att täcka underskotten med pengar från t.ex. utdelningar från statliga företag och försäljning av kommunal tomtmark. Förr eller senare töms dock de offentliga bolagen på resurser. Enligt den statliga myndigheten SKL (Statens Kommuner och Landsting) kommer det att krävas en kommunalskattehöjning om minst 10 kronor fram till 2030 för att bibehålla en liknande välfärd som den vi har idag.
Sammanfattningsvis får alltså Riksbanken och det svenska politiska styret underkänt av utlänska investerare med effekt att den svenska kronan tappar allt mer i värde. Det är också ett rimligt antagande att kronförsvagningen kommer att fortsätta på den inslagna vägen även framöver.
Hur skyddar vi oss mot kronraset?
Kan vi skydda oss mot kronraset genom att placera våra pengar i andra fiatvalutor som US-Dollar eller Euro? Ja, kanske i viss mån då den svenska kronan är en av de sämst presterande fiatvalutorna globalt. Problemet är att många andra fiatvalutor också haltar i kölvattnet av stigande statsskulder, belåning och strukturella problem.
Vill du ha verkligt skydd mot den fallande svenska kronan bör du investera i riktiga pengar - Guld! Guld har genom mänsklighetens historia under mer än 6000 år använts som pengar och värdebevarare. Guld bibehåller sin köpkraft över tid, skyddar mot inflation och skyddar mot dumdristig penning- och finanspolitik!
Köp fysisk ädelmetall - Guld och Silver!
______________________________________________________
Visste du att vi även finns på Facebook? Gilla oss och ta del av nyheter som rör ekonomi i allmänhet och ädelmetaller i synnerhet.
Med vänlig hälsning,
Liberty Silver AB
Kommentarer
Logga in för att kommentera.