Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

De globala guldreserverna

Av: Lars Wilderäng

Ända sedan 1800-talet köpte världens centralbanker på sig allt större guldreserver. Dessa toppade 1965 och därefter började man sälja av guldreserverna i takt med att ekonomin allt mer skulle värdepapperiseras. Försäljningarna vände ner i samband med att USA övergav Bretton Woods-avtalet och inte längre garanterade att lösa in amerikanska dollar mot guld, men återupptogs därefter ganska omgående.

Det var först i samband med finanskrisen 2008 som centralbankerna började köpa guld igen.

Vad som är intressant är att redan före den akuta finanskrisen efter Lehmankraschen hösten 2008 slutade nettoförsäljningarna av centralbanksguld. Redan vid årsskiftet 2007 - 2008 vände trenden upp. Även om länder som Schweiz och Sverige fortfarande sålde av guldreserver, så gick Saudi-Arabien in och kraftigt ökade sin guldreserv från 142 ton till 322 ton på ett kvartal. Detta kan jämföras med Sveriges guldreserv på 146 ton vid tillfället, en reserv som Riksbanken fortfarande i sin visdom sålde av, för att köpa t ex amerikanska statspapper för. De gav ju ändå ränta.

Sedan planade centralbanksreserverna ut under resten av 2008, men 2009 drog inköpen igång på allvar med att Kina ökade sin guldreserv från 600 ton till 1054 ton på ett kvartal. Sedan följde Indiens köp av 200 ton ett halvår senare.

Därefter har det rullat på och fler och fler centralbanker har ökat sina guldreserver, medan allt färre sålt av. 

Sedan 2008 har t ex Ryssland ganska exakt dubblat sin guldreserv till 918 ton, Turkiet har mer än dubblat till 244 ton och Sydkorea har trefaldigat reserven till mer blygsamma 281 ton. Bland andra större köp hittar man en 50%-ig ökning hos Kazakhstan till 102 ton. Men mest spektakulärt kanske Mexicos inträde är, där man ökat reserven över 40 gånger. Tidigare hade man bara 2.5 ton, men sitter nu på 125 ton guld och verkar fortsätta att köpa.

De enda centralbanker som sålt av några större andelar av sina guldreserver sedan finanskrisen 2008 är förstås ECB, som minskat tonnaget med 10%. Och naturligtvis Sverige, som sålt av 14%. För svensk del ser dock försäljningarna ut att vara över för stunden.

Inköpen handlar alltså mycket om BRICS-länder och tunga råvarexportörer, som inte har lust att bli sittande med potentiellt värdelösa amerikanska eller europeiska statspapper som lön för att ha sålt ut råvaror eller exporterat billiga varor till OECD-länderna.

Samtidigt har värdet på gulderserverna kraftigt ökat i takt med att guldpriset stigit, men ändå verkar det vara slut på försäljningarna generellt. Centralbankerna är kanske sena att hänga på trenden med sina inköp. Dock föll värdet på centralbanksreserverna tillbaka något tillfälligt under 2008, när finanskrisen initialt ledde till fallande guldpris, innan den stora uppgången i guldpriset satte fart.

Fast den stora omsvängningen i policy sedan 2008 har i allra högsta grad påverkan på guldpriset. 

Så länge centralbankerna fortsätter köpa in guld i sina massiva volymer verkar det osannolikt att det kommer någon större sättning i guldet, men man bör bevaka huruvida trenden vänder ner igen.

Så var förvaras då allt detta guld? Det finns inget enkelt svar på det, men mycket förvaras faktiskt hos New York Federal Reserve eller i valv i exempelvis London. Därmed är det logistiskt inga större problem att sälja av guldreserver mellan olika centralbanker. Man bara flyttar dem inom lokalerna, eller rent av bara ändrar vem som är bokförd som ägare. Men de senaste årens inköp har alltså inte skett inom bankvalven. Då guldreserverna ökat, så har man tvärt om köpt dem på marknaden och fått transportera in dem i förvar.

Men en frågeställning som finns är om centralbankerna egentligen har de angivna mängdenra guld. För ett sätt att tjäna pengar på guldet var att låna ut det och få ränta. Kanske ligger det därmed i princip bara en papperslapp där det borde finnas guld och guldet är borttransporterat. När t ex amerikanska Federal Resrerve vägrade låta Tysklands centralbank verifiera närvaron av sitt guld i New York Fed:s valv så väcks förstås frågor. Finns centralbankernas guld egentligen?

Antagligen är det något vi aldrig kommer kunna få svar på. Även om Tyskland lyckas hämta hem sitt guld från London, Paris och New York, så väcker det frågor om det verkligen är det tyska guldet man lämnat tillbaka? Eller finns det någon annan centralbank som kommer bli sittande med Svarte Petter?

Men så länge fortsätter centralbankernas inköp av guld, för första gången sedan 1965.

 

Kommentarer

Börjesson 2012-11-30 00:29

Här finns en mycket bra (och lång!) analys av centralbankernas guldaffärer de senaste decennierna:
<a href="http://victorthecleaner.wordpress.com/2012/11/26/central-bank-gold-leasing/">Central Bank Gold Leasing</a>
Logga in för att kommentera.

Guld- och silverpriser

Ädelmetall Spotpris spot price info +/- % spot price change info
Guld 598,94 kr -0.38%
Silver 6,51 kr -2.06%
Platina 294,53 kr -0.14%
Palladium 652,58 kr 1.47%
Uppdaterat: 2022-07-05 18:35 CET

Förklaring prissättning och prispremier för ädelmetall

Liberty Silvers Nyhetsbrev

Prenumerera på Liberty Silvers kostnadsfria nyhetsbrev för ädelmetallrelaterade nyheter.

Prenumerera
Forumet uppdateras inte längre p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan. Tidigare poster finns arkiverade här.

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt Mer information om
Liberty Silver mynten