Har funderat på det här med skuldsättningen i världen.

Tänkte på Sveriges statsskuld. Sverige är ju uppbyggt med stat, landsting och kommun - för om jag förstår det rätt så är väl inte kommun- och landstingsskulden inräknad i statsskulden.
Är det så i andra länder också - dvs stat, landsting, kommun?
Gör det nån´ skillnad mot andra länder som inte har denna indelning.

Säg ett land där man inte har några landsting - läggs dessa kostnader då isåfall direkt på statsskulden - har vi i Sverige typ trollat bort skulder genom att isåfall lägga dem på landsting.
Två steg borde väl alla länder i princip ha men har alla tre steg?
En fundering...

Alla länder överlag borde ha någon sorts indelning som motsvarar det vi har i Sverige på ett eller annat sätt, borde bli väldigt svårstyrt annars.

Intressant fundering förövrigt, då borde vi ha ännu mer gemensam skuld än vad jag trott tidigare.

Intressant fråga.

Hur räknas exempelvis den gigantiska amerikanska statsskulden ut? Är det endast den federala skulden, eller inkluderas staternas skulder?

Om de dyker upp i officiella statsskulden beror på hur lånen är tagna. Den officiella siffran är (väl) den skuld som riksgäldskontoret har och det är alltså bara lån som är tagna via riksgäldskontoret som hamnar där. Det har egentligen inte med uppdelningen i landsting och komuner att göra så jämförelsen med andra länder bör istället fråga hur det allmänna kan ta upp lån och ifall dessa i så fall hamnar i den officiella statsskulden.

I sverige har det allmänna en rad möjligheter att ta upp lån utan att de hamnar i statskulden. Ett sätt är för kommuner att låna och det verkar som att de gör upplåningen via kommuninvest som inte verkar göra (all) upplåning via RGK. Ett annat sätt är statliga bolag som kan låna pengar som vilket bolag som helst (och sedan leverera dem in till statskassan). Ett tredje är att ta ut för hög preliminärskatt överlag (folk blir ju så glada när de får tillbaks skattepengarna till midsommar). Ett fjärde sätt är att handla på faktura. Osv osv.

Enligt denna sida är Sveriges statsskuld ca 1 305 305 000 000 kronor:

http://www.statsskuld.com/

Per innevånare blir det ca 100 000 kr.

Här finns mer fakta:
https://www.riksgalden.se/PageFiles/23533/statsuppl%C3%A5ning-2015-3.pdf

Observera att statsskuld inte behöver vara en skuld till någon annan stat.

Ett land kan skapa nya pengar genom att "låna" av centralbanken.
Staten skriver ett skuldbrev som man ger till centralbanken, och centralbanken
trycker upp nya fräscha pengar som staten får använda.

Ungefär likadant som när en privatperson tar ett lån för att köpa ett hus.
De pengar som köparen "lånar" av banken skapas i samma stund som "lånet" tas.
Husköparen skriver på ett skuldbrev på den summa pengar som behövs och
banken skapar nya friska pengar i form av en kredit.

Går man till sidan 16 i riksgäldsdokumentet ser man att skulden till andra stater bara är en liten del av den svenska statsskulden.

Svenska statsobligationer motsvarar närmare 700 miljarder kronor, medan obligationer i utländsk valuta bara är ca 100 miljarder.

Staten skapar nya pengar när man byter statsobligationer mot nytryckta pengar från riksbanken.

En statsobligation är helt enkelt en skuldsedel utfärdad av staten.
"Jag, staten, är skyldig innehavaren av denna skuldsedel 10 miljarer kronor".

När riksbanken får skuldsedeln sätter de igång de stora sedelpressarna och trycker upp motsvarande belopp i svenska kronor.

Allt är givetvis bara rök och speglar för att folket inte skall förstå hur systemet fungerar och hur pengar skapas.

Här är en bra förklaring av hur statsskuld fungerar:

https://www.youtube.com/watch?v=iFDe5kUUyT0

Sverige har ett system likt USA:s.
Byt ut "FED" och "treasury" mot riksbanken och riksgälden så gäller resonemanget även Sverige.

Observera att några andra länder inte behöver vara inblandade för att skapa "statsskuld".

Statsskuld är främst en skuld till oss själva i framtiden.

Detta är absolut den krångligaste delen av penningsystemet tycker jag.
Såhär tror jag det fungerar:
1.Riksgälden ger ut en svensk statsobligation som kommer ut på en stängd marknad
2. Banker ( vet dock inte vilka) kan och får köpa obligationen vid en budgivning emellan dessa.
3.Sedan säljs delar av obligationen till riksbanken och till övriga investerare på en andrahandsmarknad.
4. Statskulden har växt lika mycket som statsobligationen är värd, samtidigt som den monetära basen har vuxit. Dock inte lika mycket då riksbanken inte köper upp hela statsobligationen utan delar av den. USA har en statsskuld på ungefär 19 biljoner (trillions). Deras monetära bas är på ca 4 biljoner. Dvs om man tar bort sedlar mynt från dessa 4 biljoner äger FED ungefär 1/5 av USA statsskuld, resten ägs av Kina ( några biljoner) och andra investerare och stater världen över.

Detta sker i ett slutet system, dvs det nyskapade pengarna kommer aldrig ut och snurrar i ekonomin (undantaget är om det är sedlar och mynt som skapas). Riksbanken kan alltså inte ge dessa nyskapade pengar till politiker. Någon får gärna bevisa motsatsen om det inte fungerar så.

Alla våra konton vi har på banker är krediter som bankerna själv har gett ut. Dessa konton kan inte innehålla kronor (som riksbanken ger ut)utan endast fordringar på kronor ( som är sedlar och mynt) . Detta har jag fått bekräftat från riksbanken själv. Kan länka till mailet om någon är intresserad.

Det finns lite mer att diskutera kring hur mycket av dessa statsobligationer som bankerna måste hålla för att uppfylla kapitalkrav, kan inte det så bra. Även värdet och räntan på statsobligationer kan ingå i denna diskussion tycker jag.

Bara de som har konto i RIX, dvs storbankerna och några andra aktörer som t ex riksgälden
kan inneha riksbankspengar, så de flesta kan inte inneha riksbankspengar direkt.

Som vårt finansiella system är konstruerat så måste det finnas statsskuld, annars
finns det inga riksbankspengar.

Statsskulden kommer av det skälet aldrig betalas av, riksgälden skriver på sina webbsidor:
"Det finns inga politiska ambitioner att betala av hela statsskulden i Sverige."

Alla pengar i dagens system är skapade ur skuld, och statsskulden är en del av de totala skulderna.

Exakt! Dessa kallas för tier 1 banker. Medans de andra mindre bankerna (tier 2) har ett konto hos en tier 1 bank.

Du har rätt. För att förtydliga: Riksgälden ger ut statsobligationer som = statsskuld.
Riksbankspengar = nytrycka digitala kronor som köper upp delar av statsskulden.Det är därför den monetära basen är mindre än statsskulden. Frågan är om samma process sker vid utgivning av sedlar och mynt, skulle tror det.

Def. av monetär bas ändrades vid finanskrisen:
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Nyheter/2009/Den-monetara-basen--Riksbanken-andrar-statistikdefinition/

Innan var det endast sedlar och mynt, efter detta så inkluderades även digitala riksbankspengar eller likviditetsreserv (som det så fint kallas) som bankerna håller i Riksbanken .

Dessa är inte samma som bankers kreditpengar (skuld på kronor) som vi som fordringar på våra privata konton.

Det enda sättet för staten at få tag i nytrycka pengar (ökad statsskuld) är att sälja till investerare eller andra stater. Den del av statsskulden som säljs via bankerna till riksbanken används inte direkt av staten utan hamnar inom rix-systemet.

Haha vilka jäkla system alltså!

Lite överslagsräkning från excelarket från riskbankssidan (jag vet att miljarder hit och dit är rätt mycket fel så detta är väldigt grovt räknat):

Ca 100 miljarder i sedlar och mynt (säkert en aning mindre än så)
Ca 200 miljarder i riskbankspengar inom rikssystemet
Alltså ca 300 miljarder kronor finns alltså totalt (monetär bas)

Ca 1340 miljarder i statsskuld. Då ägs ungefär 1000 miljarder av andra investerare och stater.

Sen det har det svenska banksystemet ca 12000 miljarder i kreditutgivning i och utanför Sverige där 3200 miljarder är till svenska bostäder.

Överslagsräkning är en bra metod för att kunna förstå systemet.

Sitter och läser riksgäldens dokument, och de har inte bara statsobligationer, utan också "statsskuldväxlar", "realobligationer" och "obligationer i utländsk valuta"

En statsskuldväxel verkar vara en slags statsobligation med skillnaden att löptiden är mycket kortare än vanliga statsobligationer.

En realobligationer verkar vara en variant av statsobligation som är "inflationssäkrad".

Sedan ger riksgälden även ut obligationer i utländsk valuta:
"Jag, staten, är skyldig innehavaren av denna obligation en miljard euro"

Lägger man ihop värdet av de statsobligationer, statsskuldväxlar, realobligationer och obligationer i utländsk valuta som riksgälden gett ut kommer man upp i ca 1100 miljarder kronor, även om jag inte får det inte till över 1300 miljarder? (Men siffrorna är något är gamla, från 2015.)

Det verkar som riksbanken endast köper statsobligationer(?), och inte statsskuldväxlar.

Intressant är att även allmänheten verkar kunna köpa realobligationer, hur kan man göra det om man
inte har konto på riksbanken med riksbankspengar? Är det helt enkelt så att bankerna agerar mellanhänder
så att de sköter kopplingen mellan bankkrediter (pengar på ett vanligt bankkonto) och riksbankspengar (i ett konto på RIX)?