|
greg
|
Citat: Ursprungligen postat av Skyking Bankerna fungerar som mellanhand mellan statens konto hos riksbanken och övriga samhället och förmedlar både inbetalningar och utbetalningar. T.ex. när folk betalar in pengar till skattekontot så är det inte så att staten har ett fett konto på SEB utan det kontot man betalar in till där är bara en portal in i statens konto hos riksbanken. . Nej det är helt felaktigt, staten har inget konto hos riksbanken, utan är tvingad att använda konton hos privata banker. Skattekontot är ett vanligt bankkonto hos en privat bank. Privatpersoner kan inte komma åt riksbankskonton.
|
|
|
|
greg
|
Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av Skyking Bankerna fungerar som mellanhand mellan statens konto hos riksbanken och övriga samhället och förmedlar både inbetalningar och utbetalningar. T.ex. när folk betalar in pengar till skattekontot så är det inte så att staten har ett fett konto på SEB utan det kontot man betalar in till där är bara en portal in i statens konto hos riksbanken. . Nej det är helt felaktigt, staten har inget konto hos riksbanken, utan är tvingad att använda konton hos privata banker. Skattekontot är ett vanligt bankkonto hos en privat bank. Privatpersoner kan inte komma åt riksbankskonton. Skattekontona tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken. Skattekontona tillhör INTE riksbanken. Se exempelvis: http://www.dn.se/ekonomi/bankernas-ranteknep-oser-in-pengar-pa-statens-skattekonto/ "En genomgång som DN gjort av skattekontona, som tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken..."
|
| Senast ändrad av greg; 2016-06-13 21:47 |
|
|
Joestrutter
|
Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av Skyking Bankerna fungerar som mellanhand mellan statens konto hos riksbanken och övriga samhället och förmedlar både inbetalningar och utbetalningar. T.ex. när folk betalar in pengar till skattekontot så är det inte så att staten har ett fett konto på SEB utan det kontot man betalar in till där är bara en portal in i statens konto hos riksbanken. . Nej det är helt felaktigt, staten har inget konto hos riksbanken, utan är tvingad att använda konton hos privata banker. Skattekontot är ett vanligt bankkonto hos en privat bank. Privatpersoner kan inte komma åt riksbankskonton. Skattekontona tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken. Skattekontona tillhör INTE riksbanken. Se exempelvis: http://www.dn.se/ekonomi/bankernas-ranteknep-oser-in-pengar-pa-statens-skattekonto/ "En genomgång som DN gjort av skattekontona, som tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken..." Haha! Det är sant, bra påläst. Till skillnad från vissa andra.
|
| Senast ändrad av Joestrutter; 2016-06-13 22:12 |
|
|
Skyking
|
Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av Skyking Bankerna fungerar som mellanhand mellan statens konto hos riksbanken och övriga samhället och förmedlar både inbetalningar och utbetalningar. T.ex. när folk betalar in pengar till skattekontot så är det inte så att staten har ett fett konto på SEB utan det kontot man betalar in till där är bara en portal in i statens konto hos riksbanken. . Nej det är helt felaktigt, staten har inget konto hos riksbanken, utan är tvingad att använda konton hos privata banker. Skattekontot är ett vanligt bankkonto hos en privat bank. Privatpersoner kan inte komma åt riksbankskonton. Vad har du för källa på att staten inte har något konto hos riksbanken? Enligt upphandlingsunderlaget för betaltjänster skall ju pengarna levereras in till statens centralkonto i riksbanken (sid 6). Det vore ju onekligen klantigt av staten att upphandla en tjänst om skattekontot hos SEB med krav på att alla inbetalningar skall ske till ett konto som staten inte har...
|
|
|
|
Skyking
|
Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av Skyking Bankerna fungerar som mellanhand mellan statens konto hos riksbanken och övriga samhället och förmedlar både inbetalningar och utbetalningar. T.ex. när folk betalar in pengar till skattekontot så är det inte så att staten har ett fett konto på SEB utan det kontot man betalar in till där är bara en portal in i statens konto hos riksbanken. . Nej det är helt felaktigt, staten har inget konto hos riksbanken, utan är tvingad att använda konton hos privata banker. Skattekontot är ett vanligt bankkonto hos en privat bank. Privatpersoner kan inte komma åt riksbankskonton. Skattekontona tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken. Skattekontona tillhör INTE riksbanken. Se exempelvis: http://www.dn.se/ekonomi/bankernas-ranteknep-oser-in-pengar-pa-statens-skattekonto/ "En genomgång som DN gjort av skattekontona, som tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken..." Nog litet missförstånd här. Det som avses här är alltså det skattekonto som varje fysisk och juridisk person har. Även Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken har sådan i egenskap av juridisk person, även jag, Mona Sahlin (som tycker det är häftigt att betala in pengar där) och även butiken där hon köpte sina toblerone (dit de kunde betala momsen på dem). Det de har gjort är helt enkelt betala in till skattekontot för att få bättre ränta på pengarna. Du vet det tricket Maggan sätter stopp för nu då inlåningsräntan på skattekontot försvinner, men som innan kunde användas av var och en som ville ha bättre ränta än banken.
|
|
|
|
Joestrutter
|
Citat: Ursprungligen postat av greg Citat: Ursprungligen postat av Joestrutter Ja med dessa tre plus svenskarnas bolåneskulder så toppar vi skuldligan / capita i världen (efter Japan)! . Ja, det mest intressanta borde vara de totala skulderna i samhället, inte bara statsskulden. De totala skulderna innefattar bl a stat, kommun, landsting, privata företag och enskilda individer. Och när vi vet hur pengar skapas av privata banker genom att man sätter sig i skuld så kan man ju helt enkelt använda mängden kreditpengar som ett värde på den totala skulden. Alla bankernas kreditpengar har skapats genom skuldsättning, så den totala mängden kreditpengar ger också mängden skuld, och den inkluderar statsskulden och andra skulder. Tidigare i tråden skrev du all kreditutgivning är ca 12000 miljarder kr. Det innebär att det finns skulder på 12000 miljarder kronor. Sveriges BNP är ca 4000 miljarder. Det ger då en "landsskuld" på 12000/4000 = 300%. Det är mycket, det krävs tre års BNP för att betala av skulden. Sveriges statsskuld: 40% av BNP Sveriges landsskuld: 300% av BNP Det borde gå att jämföra landsskulden med andra länder som t ex japan för att se hur Sverige ligger till. Jag har för mig svenska bankers kreditutgivning är runt 12000 miljarder i Sverige och utomlands. Njae, det är nog smartare att i sånnafall lägg ihop privatskulder i Sverige + landsting + stat+ kommun. Sedan bör man räkna bort alla tillgångar som finns, det blir nog svårt:)
|
|
|
|
greg
|
Citat: Ursprungligen postat av Joestrutter Sedan bör man räkna bort alla tillgångar som finns, det blir nog svårt:) Det är skuldsättningen i sig som är problemet, att det finns andra tillgångar spelar mindre roll. Tillgångar är i de allra flesta fall större än skulder, det är bara konkursmässiga organisationer som har större skulder än tillgångar. Eller annorlunda uttryckt: det egna kapitalet är oftast positivt. Om man skulle räkna bort tillgångar skulle exempelvis dagens bolånebubbla inte vara ett problem. Tillgången för bolånetorskar är deras fastighet, och den är i dagsläget värderad till minst den summa som man lånade för. Men problemet är skuldsättningen, oavsett eventuella tillgångar som finns. Man betalar ränta för att man skuldsätter sig, och anledningen till att man skuldsätter sig är normalt sett att man måste det. Det finns många problem med hög skuldsättning. I det korta perspektivet skapar det en obalans på samhällets efterfrågan om man måste betala så mycket räntor att man inte har råd med annat. Det skapar en förutsättningen för en lågkonjunktur när alla pengar bara går till räntebetalningar och inte skapar efterfrågan på varor och tjänster (annat än husbyggande) I det längre perspektivet kommer penningmängden att börja minska om skulderna betalas av, och det kan inte det nuvarande monetära systemet hantera.
|
| Senast ändrad av greg; 2016-06-14 22:32 |
|
|
greg
|
|
Det finns ingen anledning att skilja på statsskulder och privata skulder när man analyserar samhällets sårbarhet pga skuldsättning.
Varför skulle statsskulden plus andra skulder från landsting och kommuner vara mer intressant än privata skulder?
Statliga myndigheter har normalt sett mycket stora tillgångar, dvs ett stort eget kapital.
Privata skulder skulder är minst lika illa, och ger ett mått på samhällets oförmåga att hantera monetära kriser.
|
| Senast ändrad av greg; 2016-06-14 22:25 |
|
|
Gugge
|
|
För några år sedan fanns en shortcut mellan Riksgälden och allmänheten som stavas "premieobligationer", där de privata bankerna inte var inblandade (ja, såvida man inte behövde låna till köpet). Vet inte om premierna fortfarande ges ut…
|
|
|
|
Skyking
|
Citat: Ursprungligen postat av Gugge För några år sedan fanns en shortcut mellan Riksgälden och allmänheten som stavas "premieobligationer", där de privata bankerna inte var inblandade (ja, såvida man inte behövde låna till köpet). Vet inte om premierna fortfarande ges ut… Jo, premieobligationerna verkar fortfarande ges ut (såvida de inte just slutat med det). Visserligen kan du avtala köpet direkt med RGK, men när det kommer till betalning måste i vilket fall som helst en bank vara inblandad. Skulle jag vara intresserad skulle jag köpa via avanza. Du måste nog ändå förvara den på en depå av något slag så där kommer banken in också. Jag tror inte du har något att vinna på att undvika att köpa den via återförsäljare.
|
|
|
|
Joestrutter
|
Citat: Ursprungligen postat av greg Det finns ingen anledning att skilja på statsskulder och privata skulder när man analyserar samhällets sårbarhet pga skuldsättning. Varför skulle statsskulden plus andra skulder från landsting och kommuner vara mer intressant än privata skulder? Statliga myndigheter har normalt sett mycket stora tillgångar, dvs ett stort eget kapital. Privata skulder skulder är minst lika illa, och ger ett mått på samhällets oförmåga att hantera monetära kriser. Jag håller med. Vid en bankkris så ska riksgäldens insättningsgaranti gå in och täcka. Det som rimligtvis händer då är att staten får ta över bankerna skuld till kontoinnehavaren istället för banken.
|
|
|
|
greg
|
|
Notera att forumet inte längre uppdateras p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan.
