Psykologi är inte orsaken till varför bubblor skapas.

Den som påstår detta vet troligtvis inte vad psykologi eller ekonomi är för något. Ekonomi är ett ämne som behandlar frågan om 'att människor handlar med knappa resurser' medan psykologi är ett ämne som handlar om 'varför människor handlar'. En ekonom är inte intresserad av människans tankar och känslor och psykologer är inte intresserade av att veta varför huspriser går upp eller ner

Om ekonomi och psykologi är två helt åtskilda saker hur kommer det sig att centralbankirer hänvisar till psykologi? Centralbankirer kontrollerar ekonomin medan det inte finns någon statsmakt som kan kontrollera det mänskliga psyket.

Anledningen till varför ekonomer gillar att skylla på ämnet psykologi är för att man inte kan peka på någon ansvarig person och då heller inte på centralbankirerna själva. Så länge som psykologin och psykologer inte kontrollerar sedelpressen kommer man aldrig att vara anledningen till varför bubblor skapas och spricker.

Ekonomi handlar väl om hur människor agerar givet de förutsättningar som finns, där centralbankers penningpolitiska beslut är en viktig del. De flesta nationalekonomer utgår från hur en perfekt upplyst människa kan tänkas agera givet vissa parametrar, och så sätter de sig för att kopiera upp denna människa till att utgöra grunden för en makroekonomi. Om vi tittar lite närmare på saken så handlar ändå människor ibland irrationellt och fattar beslut som inte gynnar de själva, helt enkelt av psykologiska orsaker. Man tenderar att göra som alla andra, inte av rationella skäl utan på grund av ett slags grupptryck. De som agerar mot strömmen får finna sig i att bli ifrågasatta och tvingas därigenom att analysera saken mer logiskt, till skillnad från de som följer med strömmen och agerar mer irrationellt eller intuitivt. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att den enda vetenskap som inte handlar om psykologi är naturvetenskap, som studerar fenomen som händer av ren nödvändighet, som styrs av naturlagar och är helt och hållet kausala. Alla annan vetenskap handlar om hur människor agerar och människors agerande är till stor del icke-deterministiskt.

Det är i det här sammanhanget intressant att väcka två gamla grekiska begrepp till liv: Kronos och Kairos. Kronos är det kausala; äpplet faller till marken; vår övergår i sommar; människan åldras och dör. Kairos handlar om allt det som har med den fria viljan att göra, det psykologiska och det som är varje händelseförlopps ursprung. Om man studerar ekonomi och anser att det kan säga något om framtiden, så måste man acceptera det fundamentala faktum att människors medvetna beslut har en påverkan. I annat fall utesluter man existensen av en fri vilja och reducerar människan till en slags maskin. Jag har dock inte hört någon ekonom som har presenterat några naturlagar som skulle kunna vara giltiga i det sammanhanget. Det skulle kräva en fullständig bild av hur människan fungerar rent psykologiskt, något vi inte är i närheten av (och enligt mig aldrig kommer att bli, då jag tror på den fria viljans existens).

Det finns ju ett citat som jag inte vet ursprunget till men andemeningen är att" När man prövade verkliga beteenden mot spelteori så var de enda individer som helt följde spelteorins förutsägelser ekonomer och psykopater".
Man menar inte att ekonomer är psykopater utan att endast psykopater handlar egennyttigt i varje situation. De flesta andra människor följer helt andra beslutsvägar.
Våra marknadsmodeller kommer ju ur spelteori vilken utvecklades av ett fåtal människor vilka, har det visat sig, led av paranoid schizofreni eller psykopati.
Det räcker inte att en människa är fullt upplyst. Man skall även helt sakna altruistiska tendenser om ekonomisk teori skall stämma.

Men man kan konstatera att dagens "ekonomer" bör omedelbart uppsöka en psykolog, nu!!

Skolväsendet som utbildar "ekonomer" är också ett problem. Gick för några år sedan lite kurser på högskolan, tex makroekonomi. Det man lär man fortfarande ut är Keynes teorier, knappast något från den s.k österrikiska skolan. Det kändes inte som att lärarna hade så stort intresse om jag ska vara ärlig.

Vad gäller bubblor tror jag nog många vet om att dom spekulerar i bubblor men sen inte riktigt hinner ut (i tid) eller (eller fastnar i att "ska vinna tillbaka") . Girigheten och självnyttan har många svårt att kontrollera (jag också ibland :) ).

Att alltid agera rationellt är minst sagt svårt då känslolivet är så mycket större än det rationella.

Det stämmer att dagens nationalekonomer (Keynesianer och monetärister) anser detta. Men det finns en annan skola som anser annat (Österrikiska skolan). Österrikare anser att det faktiskt finns naturlagar och man anser därför att ekonomers uppgift är att hitta ekonomiska lagar.

Österrikarnas metod handlar just om att man först och främst analyserar vilka naturlagar som finns. Ett exempel på detta är axiomet om ’mänskligt agerande’ (Ludwig von Mises valde att kalla detta för Praxeologi).

Praxeologi handlar om att människan alltid agerar med syfte. Syftet är att man ska uppnå ett mål och om man når detta blir man lycklig.

Att människor agerar är en naturlag då det inte går att säga emot detta utan att vara motsägelsefull. Om någon skulle påstå att människan inte agerar med syfte missar denna person att man själv faktiskt är en människa som äger med ett syfte och ett mål då man vill genom sitt handlande vilket övertyga den andre personen om att detta inte stämmer.

Utifrån detta perspektiv finns det inget som är irrationellt då ingen människa kan agera utan syfte. Även okloka handlingar har ett syfte. Exempel: Om en indianstam tror att man skapar regn genom att dansa så är man inte irrationel även om handlingen är minst sagt konstig. De har ett syfte med sitt dansande och det är att skapa regn. I den bemärkelsen är alla människor rationella.

I och med att resurser alltid är knappa (vilket är en ekonomisk lag) ger människan alltid upp en handling genom att agera. Detta då människan kunde göra något annat än det man valde faktiskt att göra.

Edens trädgård är ett exempel på ett samhälle som inte har några ekonomiska lagar. Här kan man bara tänka på något och det man vill ha skulle uppstå utan problem. Om man tänker på Pepsi så ska det kunna uppstå ur tomma intet.

Österrikarna anser att människan har en vilja och metoderna man använder följande metoder: apriorism och individualism.

Men man menar inte att människan är opåverkbar och lever i isolerade samhällen.
Om du är intresserad av länkar, material och/eller vidare förklaringar så hojta till.

Notera att jag inte har talat om Psykologi som en faktor i ekonomisk analys utan snarare på mänskligt agerande utifrån knappa resurser som påverkar vårt beteende.

Så om jag tolkar dig rätt menar du att människan agerar med syften som är hundraprocentigt givna och därför förutsägbara, på samma sätt som naturen är förutsägbar given dess naturlagar. Är detta den österrikiska skolans uppfattning? Människans olika syften är enligt mig inte givna på förhand, såvida man inte förenklar och säger att människan alltid agerar utifrån devisen att maximera sin egennytta (vad nu det är?) i alla sammanhang. Vad som upplevs som egennytta och vad som faktiskt visar sig vara egennyttigt kan skilja sig åt högst väsentligt, och hur skulle detta vara i enlighet med naturlagar. Det är på sin höjd i enlighet med människors uppfattning om verkligheten som är rent psykologisk. Det du säger är att människan är förutsägbar och att den fria viljan är illusorisk. Vad finns det för grund för ett sådant påstående? Det är dessutom, om det faktiskt skulle finnas en grund, något som faller utanför den ekonomiska vetenskapens domäner, om man nu strikt måste upprätta vattentäta skott mellan olika vetenskaper.

Nej, människor agerar med ett syfte, vilket syftet nu må vara. Praxeologi är det korrekta svaret i diskussionen om "rational choice" och nyttomaximerande. Människan är sällan rationell och nyttomaximerande, däremot har hon alltid ett syfte med sina handlingar.

Genom att ta med den snurriga människan och hennes märkliga val i beräkningen kommer den österrikiska skolan alltid att ha en fördel gentemot ortodoxa ekonomer. Dessa verkar mest se människan som irrationellt störningsmoment i sina fina diagram och tabeller.

Ja, jag kan hålla med om att det vore en bättre strategi att försöka förstå människans syften snarare än att låta bli, men då blandar man väl in psykologi i sina beräkningar. Eller? En beräkning blir aldrig bättre än de antaganden man bygger sin tes på. Fast om människors agerande är irrationell blir det förstås omöjligt per definition. I det hänseendet håller jag med Silvermedia. Om vårt beteende är rationellt i betydelsen att det tjänar ett givet syfte så skulle det rent teoretiskt gå att bygga en modell på det. Problemet är att det kan finnas lika många syften som det finns människor, varför det i praktiken blir nästintill omöjligt. Man kan ju försöka, men risken är att modellen blir så förenklad att den bara stämmer under vissa förutsättningar och aldrig blir särskilt tillförlitlig.

Välkommen till riktig ekonomisk vetenskap….

Jag kan ge dig ett exempel på hur man visst kan använda sig av människans irrationalitet för att bygga modeller: artificiellt låg ränta. Enligt rational choice och besläktade teorier så inverkar det men endast marginellt, människor tar fortfarande rationella och nyttomaximerande beslut. Österrikare hävdar att så är inte fallet, människor tar det irrationella beslutet att överskuldsätta sig för att vi är psykologiskt oförmögna att överblicka konsekvenserna. Kissa ner sig, typ…


Därför är det bäst om starka aktörer som staten inte tar så många beslut, vi kan aldrig förutse konsekvenserna och konsekvenserna av en jättes handlingar blir just jättestora. Trist då om de är dåliga konsekvenser. Bättre att sprida riskerna på en massa små aktörer, enskilda människor, hushåll och samhällen, vars snedsteg kan absorberas i en den större helheten.
Ekonomi är beteendevetenskap, inte matematik.

Jag förstår din poäng, men det vetenskapliga innehållet skulle då utgå från ett statistiskt material - människor har agerat på detta sätt tidigare (när man sänkt räntan), så därför antar vi att man kommer att göra det igen. Det finns således inget kausalt i det, grundat i hur människor faktiskt tänker, annat än vad beteendevetenskapen och psykologin eventuellt har att säga i frågan. Det kan ju mycket väl hända att människor inte agerar som man gjorde förra gången. Man kanske har lärt sig en läxa. Problemet kanske har uppmärksammats i media etc. På det hela taget kan jag dock greppa det, men hur kommer naturlagarna in i bilden? Det är kanske mer en fråga för Silvermedia eftersom du aldrig blandat in dessa. Jag misstänker att vi använder ordet naturlagar på helt olika sätt.