Hem
Köpa guld och silver
Sälja guld och silver
Diagram
Kunskapscentralen
Prispolicy
Hem Köpa silver guld platina palladium Sälja silver guld platina palladium Diagram Kunskapscentralen
Ändra
Visa varukorg
Till kassan
Antal   Produkt á Pris Pris

Summa: 0 kr

Forum < Ekonomi, centralbanker, banker, marknader och aktier < Schweiz folkomröstar om bankers rätt att skapa pengar
Schweiz folkomröstar om bankers rätt att skapa pengar
2018-05-10 21:03 # 1
johsch
Schwitz ska tydligen folkomrösta om bankernas rätt att låna ut mer pengar än de lånar upp.
http://http://nordic.businessinsider.com/switzerland-referendum-on-banking-changes-2018-5?r=US&IR=T
Det lär ju knappast hända, men intressant att man lyckats väcka allmänhetens intresse så pass att man fått tillstånd en folkomröstning. Men jag tycker det är positivt att frågan får uppmärksamhet- speciellt i ett land som till stor del gynnas av just detta.

Var en folkomröstning för inte så länge sedan om att binda guld mot francen igen, men så blev det inte heller.
2018-05-13 22:45 # 2
Mats
Kan tyckas petigt, men inga banker lånar ut mer än de lånar in, iaf inte om man tittar på balansräkningen. I balansräkningen så är inlåning alltid mindre än utlåning. Förenklat: Inlåning + Eget Kapital=Utlåning. Vad man folkomröstar om i Schweiz är huruvda banker ska få s.a.s. låna ut & in "samma pengar om och om igen", dvs att i praktiken "skapa nya pengar" i samband med kreditgivning. Om bankerna förbjuds att göra detta, så innebär det att om du sätter in pengar på din bank, så lånar du ut dem "på riktigt" dvs du har inte längre tillgång till dem. Det finns flera problem med detta förslag också. Jag tycker hellre att man bör tillåta bankverksamhet såsom den ser ut idag, men vi bör ta bort alla stöd och subventioner som bankerna åtnjuter, och låta bankerna agera på en friare marknad, utan inättargaranti etc. För det första så bör allmänheten ges möjlighet att ha ett konto i centralbanken på samma sätt som idag är förbehållet bankerna. Alla ska kunna ha ett konto i centralbanken, med betalkort och internettjänst så att de som vill, kan sköta sin privatekonomi, betala räkningar etc med monetär bas - riktiga centralbankspengar. Med detta på plats så kan man sedan avskaffa insättargarantin, så att bankerna tvingas betala marknadsmässigt för sin inlåning och kreditrisk. Då kan du välja mellan att förvara dina pengar riskfritt på centralbankskontot - till centralbanksränta - eller att fråga din kommersiella bank om de är villiga att erbjuda en bättre ränta, med förbehållet att du då riskerar att förlora pengar om banken går omkull. Detta skulle innebära konkurrens om insättares medel och en betydligt sundare banksektor. Idag har våra banker långt mindre eget kapital än de flesta andra flretag. Bankerna har EK på typ 5% av balansomslutningen, medan vanliga företag brukar ha långt mer. Jag tror allt mellan 20 och 70% förekommer. Skulle du låna ut dina pengar till ett vanligt företag som är belånat till 95%? - Knappast - ett sådant företag brukar betraktas som mer eller mindre bankrutt. Men för bankerna går detta finfint, eftersom vi 1) har inget val, 2) de till skillnad från vanliga företag, har alltid tillgång till en "lender of last resort" dvs centralbanken, som alltid lånar ut till bankerna utan att sätlla några frågor, och 3) bankerna VET att staten/skattebetalarna går in och räddar dem om det skiter sig. Bankvinsterna är privatiserade, medan bankförlusterna tas hand om av stat/skattebetalare.
Senast ändrad av Mats; 2018-05-13 22:54
2018-06-08 00:44 # 3
JojjeM
Mats förstår inte hur penningsystemet är uppbyggt och säger emot sig själv i inlägget.
Ingen sund människa skulle vilja ha kvar vårt nuvarande penningsystem när de förstår till fullo dess funktion och konsekvenser.
Det stämmer att bankerna besitter med en kontantbas på ungefär 5%. Resten är skuld. Eller som banker definierar det - krediter. För det är precis vad 95% av den cirkulerande penningmängden består av, krediter (skulder) som skapas från tomma luften när banker beviljar "lån".
Detta visar jämnt ut i balansräkningen på detta vis; du "lånar" 1miljon till en bostad - banken skapar 1miljon krediter (skuld) feån tomma luften och bokför detta som en risk mot kunden (bankens skuld på Skr) men bokför samtidigt 1miljon på tillgångssidan eftersom du som bankkund nu är skyldig att betala igen 1 miljon.
Börjar bilden klarna ?

Riksbanken är de enda som kan skapa Svenska kronor. Så som Mats nämner kan vi bara hoppas Riksbanken börjar med e-kronor och att vi medborgare kan kringgå storbankerna och sätta in pengar direkt på centralbanken.

Storbankerna kan inte skapa Svenska kronor men de kan skapa krediter (en skuld på Skr) och skillnaden är avgörande. Efter novemberrevolutionen 1985 tog taket bort för kreditakapandet bort för storbankerna och sen dess kan de fullkomligt dränka oss i skuld. Iallafall tills medborgarna blir skuldmättade och inte klarar av att ta på sig mer skuld, deflation råder eftersom 95% avbpenningmängden skapas genom skuldsättning. Ekonomin stagnerar, bankernas skuldobligationer kommer tillbaka och de står där med nästan tomma fickor (5% kontanter) och skattebetalarna får rycka in och rädda upp bankerna så skuldslaveriet kan fortsätta.

Orkar inte gå in djupare än så i detta inlägg, blir bara trött på bankkramare som Mats..
2018-06-08 12:35 # 4
johsch
Det är ju nu på söndag som folkomröstningen ska äga rum. Det är ju inte så konstigt att nyheten fått något större medialt intresse i nyhetsflödet med tanke på rådande maktordning. Skulle ändå vara intressant om ni la upp eventuella inlägg från nätet om ni noterar något...
2018-06-08 17:43 # 5
Mats
JojjeM, var/hur säger jag emot mig själv, och var/hur tolkar du det jag skriver som att jag skulle vara en bankkramare? Jag tror fö.att jag fösår bankväsendet bättre än vad du gör.

Det jag förespråkar (centralbankskonton för allmänheten samt avskaffad insättargaranti) skulle sannolikt innebära att bankerna går under. Jag har svårt att se hur man får det till att vara en bankkramare...
2018-06-11 12:32 # 6
jaws
Citat:
Ursprungligen postat av Mats
JojjeM, var/hur säger jag emot mig själv, och var/hur tolkar du det jag skriver som att jag skulle vara en bankkramare? Jag tror fö.att jag fösår bankväsendet bättre än vad du gör.

Det jag förespråkar (centralbankskonton för allmänheten samt avskaffad insättargaranti) skulle sannolikt innebära att bankerna går under. Jag har svårt att se hur man får det till att vara en bankkramare...


Jag är till viss del nationalekonomisk analfabet men samtidigt inte helt dum i huvet och tycker Mats idéer verkar bra. Det kan inte uppfattas som bankkramande, tvärtom. Men jag undrar, "centralbanksränta" - är det - 0,5%? I så fall är det inte en så attraktiv inlåningsränta. Och hur går det på utlåningssidan? om bankerna bara kan låna ut inlånade pengar kommer utlåningsräntorna att explodera.
Sen är det väl så att staten inte kan riskera en så stor förändring som du föreslår. Sverige är världsledande i privat utlåning som därför i praktiken är omöjlig att förändra och minska utan att det blir kaos.
2018-06-18 12:03 # 7
Mats
Citat:
Ursprungligen postat av jaws
Men jag undrar, "centralbanksränta" - är det - 0,5%? I så fall är det inte en så attraktiv inlåningsränta. Och hur går det på utlåningssidan? om bankerna bara kan låna ut inlånade pengar kommer utlåningsräntorna att explodera.
Sen är det väl så att staten inte kan riskera en så stor förändring som du föreslår. Sverige är världsledande i privat utlåning som därför i praktiken är omöjlig att förändra och minska utan att det blir kaos.


Centralbanksräntan är idag -0.5% så allt annat lika, i dagsläget skulle man alltså behöva "betala" för att förvara sina pengar på centralbankskontot. Men jag tror att en sådan här reform, skulle skaka om kredit/finansmarknaden så att det finns inget som heter "allt annat lika". Poängen med iden är att ta bort denna subvention till banksektorn, så att vi får en sundare ekonomi, och en banksektor som i högre grad får verka på en fri marknad, där bankerna får betala marknadsmässigt för sin inlåning och sin kreditrisk. Finansinspektionen skulle ägna sig åt att utkräva transparens av bankerna, så att allmänheten förstår vilken risk den tar, när man lånar ut sina pengar till bankerna istället för att hålla dem på centralbankskontot.

Om man tar bort insättargarantin över en natt så skulle, som du skriver, kaos utbryta som inte gynnar någon.

Så jag tror snarare på att sucessivt fasa ut, eller iallfall kraftigt reducera insättargarantin, så att denna förändring genomförs kanske under en 5-årsperiod. Idag tror jag insättargarantin uppgår till nästan en miljon kr. Sänk den till max 100 000:-, och på belopp överstigande 50 000 kr, så får du bara ut 50% om banken går omkull. Nånting i den stilen. Detta drabbar ingen fattig, och vi får en sundare, mer marknadsmässig prissättning på bankers risktagande. Banker som tar för stora risker ska "straffas" av marknaden med högre inlåningsränta. Idag med centralbank, insättargaranti etc. så finns ingen sådan marknadsmekanism, bankerna kan blåsa upp kreditvolymerna ostraffat, de håvar in vinster på det, tills den dag det kraschar och då får stat/skattebetalarna ta notan.

Om man ska diskutera en mer övergripande penningreform, så har ju detta med statliga skuldfria pengar nämnts. Detta är vad jag vet, ganska oprövat. Argumentet mot detta förslag brukar vara att politiker inte kan hålla sig ifrån att försöka "köpa röster" med generös välfärdspolitik, vilket på sikt leder till hög inflation. Det måste inte bli på det sättet, man kan säkert utforma förslaget så att inflation förebyggs. Staten (via nån mer eller mindre oberoende myndighet) kan ges ett prisstabilitetsmål i sitt penga-tryckande, ungefär på samma sätt som centralbanken har idag, med skillnaden att staten sätter nya pengar i cirkulation utan att den behöver skuldsätta sig. Den behöver bara se till att prisstabiliteten upprätthålls. Ett annat tänkbart argument mot detta skulle vara att staten då ges enormt mycket större makt än vad den har idag. Staten kan då "köpa upp allt", och väljer de att köpa upp tillgångsslag som inte vägs in i det prisstabilitetsmål de är satta att följa, då kan de helt enkelt bara köpa upp dessa tillgångar. Vill vi ha det så?

Ett exempel som förtjänar att nämnas är Japans utveckling efter andra världskriget. I Japan under denna era, ca 1945-nån gång på 80-talet, så var deras centralbank, Bank of Japan, inte oberoende, utan lydde under finansministeriet, Ministry of Finance, "the MoF". Bankerna, via BoJ, ålades kvoter från MoF på hur mycket kredit som skulle skapas i olika sektorer av ekonomin och industrin. Systemet kallades "window guidance",och skapade en fenomenal industriell tillväxt. Det har pratats om alla möjliga orsaker till Japans ekonomiska återhämtning efter WWII men den viktigaste är helt förbisedd: en icke oberoende centralbank. På 80-talet verkade somliga intressen för att "reformera" ekonomin, detta ledde till en fastighetsbubbla som sedan sprack. Richard Werner's bok "Princes of the Yen" tar upp ämnet. Han menar att kraschen var planerad och avsiktlig för att skapa förändringar och bryta upp Keiretsu's makt (Keiretsu=starka företagskonglomerat som fungerar lite som en kartell), Mitsubishi är ett exempel.

En idé som jag tycker är intressant är WIR som man har i Schweiz. Detta är ett räntefritt bytesnätverk företag emellan. En WIR är ett anspråk på bytesnätverket. I Schweiz fungerar detta parallellt med vanliga Franc. Man kan leka med tanken att WIR är den enda sortens monetär bas som existerar. Då kommer det uppstå ett incitament att skapa pengar i form av produktiv verksamhet, istället för som idag, mer eller mindre godtyckligt av centralbanken. Detta skulle helt klart skapa annorlunda drivkrafter i ekonomin. Vanliga banker kan då expandera penningmängden som idag, men de utfärdar istället kredit i WIR istället för som idag i form av centralbankspengar. Hur regleringen av kreditmarknaden då bör se ut kan man ju fundera på, (om den öht behövs) men under alla omständigheter bör dagens ensidiga stöd/subventioner till bankverksamhet tas bort, eller iaf minskas.

Många förespråkare av penningreform brukar påtala att "bankverksamhet borde förbjudas", "banker är parasiter som inte skapar något" etc. men det håller jag inte med om. Bankverksmahet behövs i ekonomin, banker bidrar med finansiering och riskspridning och hjälper till med att administrera betalninar. Det banker bidrar med är att möjliggöra investeringar som annars inte blivit av, och att man kan investera först och skörda frukterna av investeringen vid en senare tidpunkt. Detta är en hörnsten i allt företagande.

Vad som är problematiskt idag, är att bankerna åtnjuter orättvisa stöd/subventioner, vilket i sin tur leder till en osund, orättvis ekonomi, vi investerar (kollektivt sett) i fel saker etc. - inte bankverksamhet som sådan.

Somliga penningreform-förespråkare messar också om detta med att "systemet utformat så att det måste växa med matematisk logik för att inte kollapsa", att "pengarna till räntan inte skapas vid kreditgivning" etc. men dessa resonemang bortser från det faktum att pengar återcirkuleras. Bankers räntevinster försvinner inte, utan betalas ut till ägare (inte sällan pensionärer) som sedan kan spendera/investera för dem. Om pengar samlas på hög och inte investeras/återcirkuleras, så är DET ett problem, inte hur bankverksamhet som sådan, fungerar. Dessutom är vinster/sparande från andra sektorer av ekonomin sammantaget mycket större än bankernas bidrag till kapitalackumulationen, så om man tycker att kapitalackumulationen är ett problem, så måste man se till hela ekonomin, inte bara bankerna.
Senast ändrad av Mats; 2018-06-18 12:11
2018-06-19 13:05 # 8
Mats
Nu diskuteras frågan på SvD debatt också... (jag kan inte läsa artikeln, tyvärr)

https://www.svd.se/dags-att-avskaffa-bankernas-privilegier
2018-06-26 17:42 # 9
Metalonmetal
Ronan Manly som föreläste på Liberty Silvers träff i Göteborg förra året har skrivit om detta:
https://www.bullionstar.com/blogs/ronan-manly/sovereign-money-referendum-swiss-awakening-fractional-reserve-banking/


Notera att forumet inte längre uppdateras p.g.a. teknikförändringar inför kommande uppdatering av hemsidan.

Sök på Liberty Silver Forum

Prisgaranti hos Liberty Silver

Köp Liberty Silver mynt