En narkoman kan idka självskadebeteende, knarka ned sig totalt och sedan må kanonbra en stund oavsett att hans kropp håller på att gå sönder. Till slut om han inte dör kommer han till en vändpunkt , leva eller dö. Knarket är slut och då gör det ont. Vad har han åstadkommit , vad har han försakat?

Vad beror smärtan på ? Beror smärtan på drogbrist eller beror smärtan på det destruktiva beteende som det innebar att förstöra sin kropp och sitt liv ?

Vilket är äkta ?

Välmåendet inne i dimman eller uppvaknandet ? Det senare skulle jag säga. Det senare är det riktiga och det sunda och en möjlig väg framåt. En ekonomisk depression är ofta första steget mot tillfrisknande.

Varför får vi stora nedgångar ,depressioner i ekonomin ? För att den blåsts upp artificiellt. Kraschen är del i en process när marknadens krafter vinner och illusionen spricker. Om marknaden sedan får verka så kommer marknaden som består av många människor snabbt att finna nya vägar (kontra när de få centralplanerarna får råda). Detta står i bjärt kontrast till de kortsiktiga intressen som finns hos de stora företagen bankerna och politikerna. Därför lever vi i dagens fascism.

Den fria marknaden vill inte ha bankerna politikerna, centralbankerna och IBLAND inte heller storföretagen. De är naturliga fiender.

Det talas sällan om depressionen 1920-21. Det beror på att inslaget av marknadskrafter var större då och återhämtningen därför gick betydligt mer smärtfritt.

Den stora depressionen 1929 var politiskt skapad. Dess djupa och långa verkningar förstärktes sedan av politiska interventioner.