Mycket skäll får de så kallade silverprismanipulatörerna lida i detta forum. De försöker ju med diverse tricks att sänka priset på silver. Alltså är dessa manipulatörer inte deras vänner som vill se ett högre silverpris av det enkla skälet att de äger silver. För manipulatörerna ser det något annorlunda ut. De har ställt ut löften att leverera silver och vill därför att silver skall vara så billigt så möjligt.

Jag förnekar inte att dessa manipulatörer genom diverse tricks kan hålla ned silverpriset. Däremot kommer dessa manipulatörer i långa loppet att vara silverägarnas bästa vänner.

Anledningen är helt enkelt att ett konstlat lågt silverpris håller tillbaka investeringarna i gruvkapacitet. är priset över en längre tidsperiod alldeles för lågt för att upprätthålla rimlig lönsamhet inom silverbrytningen så kommer givetvis mindre silver att brytas.

Begränsad silverbrytning är emellertid det bästa som kan hända dem som hoppas på ett högre silverpris. Silvermanipulatörerna har alltså i själva verket sett till att haussen visserligen skjutits framåt i tiden, men att när den väl kommer blir stabilare och uthålligare. Risken för dramatiska bakslag är mindre om silverbrytningen är begränsad.

Om dessa manipulatörer nu utfärdar ännu mera löften i syfte att hålla tillbaka prisuppgången så gör de i själva verket uppgången mindre dramatisk men mera uthållig och stabil.

De bidrar alltså till silvrets monetisering av det enkla skälet att en av de mest betydelsefulla kvaliteterna hos pengar INTE är att stiga i värde utan istället att INTE FALLA i värde. Ju mindre risk för en dramatisk kollaps för silverpriset, desto mera användbart är silver som värdebevarare.

Och manipulatörerna bidrar faktiskt starkt till att minska denna risk därigenom att de alltid ser till att silverpriset ligger på lägsta tänkbara nivå. Risken för en kollaps i silverpriset, liknande den vi fick se efter 1980 års rekordnotering, är numera genom den enorma marknaden för derivativa instrument mycket mindre.

Så skäll inte på JP Morgan! Hylla dem istället!

Kanske är ute och cyklar här men silver är väl en biprodukt av annan brytning eller?

Ja hurra JPM!
Vi kanske inte skall krascha dem än :-)

Men anonym ovan (och alla andra), vad anser ni att det är för mening med att citera en hel text rakt. I synnerhet ännu mer meningslös när ditt inlägg är precis under?
Om man måste citera , så gör det bara på relevanta delar. VI behöver ju inte fylla forumet med dubbel text. Känns bara jobbigt att behöva skrolla förbi. Jag tycker det blir överskådligare för alla och trevligare att läsa.

// SIMM

LUKTAR TROLL den fysiska mängden under marken grusar dina tankar då det inte finns mer än guld eller mindre och en ökad kapacitet skulle bara leda till det vi ser med oljan just nu DEN TAR SLUT fast oljan är ju manipulerad eller?? allt jag säger är att metallen silver är ädel just för att den är svår-utvunnen och inte finns överallt. det spelar ingen roll om man ökar produktionen man kan inte skrämma fram silver täckter med maskiner även om det står CATAPILLAR på dom :-) så det är nog pretty safe to say priset kommer gå upp efter som efterfrågan stigit pga bristande förtroende på fiat valuta ;-) mycke pengar= låg efterfrågan = inflation samma gäller för silver problemet just nu är att alla vaknar på samma gång så JP hinner inte täcka sina korta positioner i SLV och det röjer hela hämligheten med att silver är mindre tillgänglit än guld KRAM..

Hur definierar du silverpriset? I papperspengar eller mot något KPI-index, mot någon annan varukorg eller mot guld? Jag förstår argumentet om att det tar längre tid att få en rättvis värdering för silver gentemot guld och varor vid manipulation men varför skulle risken vara högre vid en snabbare uppjustering? Vad skulle kunna få silvret att tappa i värde efter en monetarisering? Ett system där silver avmonetariseras (heter det så?) till förmån för något nytt papperssystem eller fraktionellt system? Det krävs trots allt en drastisk uppjustering av värdet på silver för att det skall kunna motsvara en bråkdel av fiat-valutan.

Det heter MONETISERING alternativt DEMONETISERING om motsatsen till monetisering avses.

Med monetisering menar jag att något som tidigare inte använts som pengar börjar användas som pengar samt att amn börjar låna in och ut detta något mot ränta definierad i detta något.

Med silverpriset menar jag silvrets köpkraft. Silvrets köpkraft kan exempelvis uttryckas i hur mycket silver som krävs för att köpa mat eller bensin. Så länge fiatvalutorna inte hyperinflateras kan silvrets köpkraft också uttryckas i fiatvaluta.

Jag menar att den stora och likvida marknaden för skuldebrev med nominellt värde i silver säkrar att silverpriset ligger på lägsta tänkbara nivå. Somliga efterfrågar silver av icke-monetära skäl andra av monetära; det senare vill säga som världen ser ut idag främst som värdebevarare.

Den som endast efterfråga silvrets värdebevarande förmåga och är beredd att ta risken att den utgivare av "papperssilver" vilken han anförtror sina medel kan gå omkull, kan till en lägre kostnad dra nytta av ett stigande/stabilt silverpris än om han köper verkligt silver. Verkligt silver är givetvis bättre, eftersom det inte är förenat med någon kreditrisk. Å andra sidan är verkligt silver aningen dyrare än "papperssilver".

En stor del av efterfrågan av silver riktas alltså mot något som i verkligheten inte är silver. Om denna efterfrågan skulle stillas med verkligt silver skulle silverpriset behöva stiga ordentligt.

Om emellertid silverpriset skulle rusa i höjden så skulle den icke-monetära efterfrågan sannolikt minska. Detta skulle dämpa prisuppgången. Samtidigt skulle det uppstå en våldsam spekulation, som skulle driva upp efterfrågan på silver mer än den uteblivna icke-monetära efterfrågan skulle driva ned den totala efterfrågan. Dessutom skulle gruvbrytningen börja öka om än att gruvbrytningen reagerar på ett stigande pris med stor eftersläpning.

En sådan marknad skulle sannolikt vara ryckigare i alla riktningar; det vill säga silvrets köpkraft räknat i andra konsumentvaror skulle sannolikt fluktuera snabbare och våldsammare. Om det skulle uppstå snabba nedgångar i silvrets köpkraft så skulle dessa "skrämma bort" investerare och det skulle bli en "run" ur silvret.

Om det emellertid finns en väldig massa papperssilver och en stor del av den monetära efterfrågan kanaliseras till papperssilvret så betyder detta att silverpriset endast kommer att vara nätt och jämt så högt att silverbrytningen förblir något så när lönsam, vilket med tiden skapar en bristmarknad.

Har vi väl kommit till det stadiet är alltså risken för en brant och snabb minskning av silvrets köpkraft minimal. Den icke-monetära efterfrågan är ju till stora delar stillad med luft, silverbrytningen i minsta laget och därför den icke-monetära efterfrågan i största laget i förhållande till den faktiska silverbrytningen.

Då har vi en stabil uppgång som medför att silvrets köpkraft uttryckt i andra konsumentvaror aldrig någonsin mera kommer att minska, vilket den definitivt har gjort sedan 1980. En stadigt stigande köpkraft eller i alla fall en en stabil är en förutsättning för en remonetisering av silvret. Remonetisering är en synonym till återmonetisering.

Däremot är snabba kast uppåt och nedåt ett säkert sätt att skrämma bort riskskygga sparare. Vad jag försöker säga är att papperssilvrets prissänkande inverkan på silverpriset är en engångsföreteeelse och att så snart denna prisnedgång har blivit en historisk företeelse papperssilvret bidrar till att hålla ned silverbrytningen och därmed skapa en stabil köpkraft.