Med tanke på detta inlägg tänkte jag att det kunde vara av intresse att diskutera följande:

Idag bygger vårt penning- och finansiella system till största del på överbelånade papperstillgångar med enorm hävstång. Ett pyramidspel där det ständigt krävs att nya investerare betalar av gamla för att inte korthuset skall falla.

Våra pengar är idag inte knutna till några reala tillgångar utan det är endast en pappersmyntfot - fiat.

För inte så länge sedan vara våra pengar knutna till ädelmetaller. Vi använde förvisso inte fysiskt guld i den dagliga handeln men sedlarna var knutna till en viss mängd guld. I USA fanns det en koppling till guld fram till 1971, även om kopplingen till guld innan Bretton Woods fall var mycket svag. Sverige lämnade guldmyntfoten redan 1931.

Men i Sverige såväl som USA använde vi faktiskt avsevärda mängder ädelmetall i den dagliga handeln i form av silver.
De flesta av våra svenska mynt innehöll minst 40% silver fram till -68. I USA hade många mynt ett silverinnehåll på hela 90% fram till -65.

Kan detta ha bidragit till att fostra en inställning hos dåtidens unga att sparsamhet var en dygd, eftersom pengar var något verkligt som inte bara kunde printas eller skapas på en dataskärm. Mängden var begränsad tillskillnad från dagens krediter som kan skapas så fort någon använder ett plastkort.

Några hundraåringar uttalar sig i frågan:



Vad tror forumets medlemmar. Var det bättre förr.....när det gäller pengar?

Jeg tror helt klart, at det har noget at gøre med, at man har prøvet ikke at have nok
At man har prøvet at stå i kø for at få sin lønningspose
At man har oplevet en direkte sammenhæng imellem indsats/arbejde/penge

Jeg er kun halvgammel, men når at jeg f.eks. er sammen med mine børn oplever jeg helt klart, at de har mindre respekt for penge
Det skyldes tror jeg flere ting efter min mening, dels har de ikke noget personligt forhold til værdier, de ser kun tal på en konto og der er altid nok tilsyneladende, de kommer også nemmere til dem syntes jeg
De svinger med plastikkortet uden at reflektere så meget syntes jeg, jeg syntes at det bliver for nemt og selv om at jeg ikke er civiløkonom, ved jeg at træerne vokser ikke ind i himlen og lige pludselig kommer der en udjævning og så bliver det væmmeligt for mange

Jeg lever også som en greve, men gemmer hele tiden en smule, der skal ikke så meget til, før end at man har meget mere end de fleste
Jeg stikker lidt til siden, noget man kan regne med uanset hvad (sølv/guld) simpelthen for at undgå at stå uden noget
når at det ramler (de værdier der fysisk er i min besiddelse kan ingen fjerne) Jeg vil simpelthen ikke betro politikerne at garantere at jeg får mad hver dag
Jeg tror ikke at jorden går under, men der kommer helt sikkert en nedtur og så er det dejligt at vide at, er der mad til salg
kan jeg købe det. Man kan altid købe det man vil have, udfordringen er at have noget at betale med
Har man blot lidt gulv og sølv behøver man aldrig gå sulten i seng, så enkelt er det