En av Riksbankens uppgifter är att hålla koll på våra pengar.
Det går inte så bra för Riksbanken just nu.
Saxat från SvD:
Det finns nästan lika många tusenlappar som femtiolappar i omlopp, ändå är den stora valören sällsynt vid betalningsdisken. Vart har 1000-kronorssedeln tagit vägen? Riksbankens svar: Vi vet inte. Tusenlapparna är spårlöst försvunnaDet finns nästan lika många tusenlappar som femtiolappar i omlopp, ändå är den stora valören sällsynt vid betalningsdisken. Vart har 1000-kronorssedeln tagit vägen? Riksbankens svar: Vi vet inte.
JESSICA GOW / SCANPIX
16 juli 2013 kl 11:10 , uppdaterad: 16 juli 2013 kl 12:42
I nuläget finns det två typer av 1000-kronorssedlar i omlopp. Dels tusenlappen från 2006 med folieband, genomsiktsbild och rörlig bild i streckat band. Dels tusenlappen från 1989 utan de tre säkerhetsdetaljerna. Det är den äldre sedeln som blir ogiltig vid årsskiftet, men den som vill kan fram till slutet av februari gå till banken för att lösa in sedlar.
Totalt rör det sig om 1000-kronorssedlar till ett värde av nästan 12 miljarder som blir ogiltiga i samband med nyårsafton. Frågan är var de finns. Riksbanken har koll på hur många de har gett ut, men följer sedan inte vart sedlarna tar vägen, enligt Mårten Gomer, teknisk expert inom kontantförsörjning på Riksbanken.
– Sedlarna finns på många håll. Vi får samtal från en del oroliga människor som har sparat i tusenlappar eller fått tusenlappar i arv, och som undrar om de ska växla dem till nya sedlar eller sätta in dem på ett konto. Men det finns säkert en grå sektor någonstans också, säger Mårten Gomer.
Enligt Per Geijer, säkerhetsexpert på branschorganisationen Svensk Handel, cirkulerar tusenlapparna framför allt inom den svarta sektorn bland grovt organiserade brottslingar och småfifflande företagare som betalar ut svarta löner i stora valörer. Den största anledningen till att inte fler ser tusenlappar är att sedlarna inte ges ut i bankautomater, men en och annan pensionär som tar ut pengar via bankers kontanthantering kan ha tusenlappar hemma.
– En del av 1000-kronorssedlarna finns nu i händerna på kriminella krafter och några få finns hos mormor och morfar. Men de stora volymerna ligger just i den svarta ekonomin, säger Per Geijer.
Syftet med att byta ut tusenlappen är enligt Riksbanken att försvåra förfalskningar av sedlarna och att göra hanteringen av mynten billigare och enklare. Men Per Geijer talar även om ett annat syfte.
– Dels är det så klart en säkerhetsfråga, men det är även för att få den svarta sektorn på banan. De blir ju tvungna att lämna in sedlarna, eftersom de blir ogiltiga, och då måste de passera någon form av kontroll.
Det finns två sätt att bli av med de äldre sedlarna innan de blir ogiltiga: antingen genom att betala med dem eller genom att sätta in dem på ett bankkonto. Men Svensk Handel har sagt att handlare kan komma att säga nej till att ta emot tusenlappar om det blir en stor ökning av sedlar som ska hanteras, och som därmed tynger växelkassan.
– Det är inga problem om man handlar varor för tusen kronor och betalar med en tusenlapp. Men vi kan inte hantera det växelmässigt om du bara vill handla en liter mjölk. I nuläget får handlare betala för varje växelsedel och -mynt, säger Per Geijer.
