För att göra sig en bild av hur ett free-bankingssystem med guld som räkneenhet skulle fungera kan man använda sig av följande exempel.

Antag att man börjar med att slopa insättningsgarantin. Den som vill vara säker på att inte drabbas av följderna av misskötta banker får hålla sig till riksbankssedlar inlåsta i ett bankfack. Någon ränta blir det dock inte.

Därefter löser man in hela stocken av sedlar och mynt i fysiskt guld. Efter att denna reform slutförts finns det alltså inga kronor varken som sedlar eller växelmynt kvar i omlopp.

Eftersom emellertid det är dyrt och omständigt att cirkulera fysiskt guld så kommer guldet att deponeras hos bankerna och folk använda kort istället.

Den som inte litar på bankerna och FRB får tömma kontot och fylla bankfacket med guld istället. Givetvis står det alla fritt att göra transaktioner i fysiskt guld och givetvis kommer guldsmederna att understundom göra uttag av fysiskt guld från bankerna.

Men det skulle inte finnas någon riksbank som kunde rycka ut och rädda en misskött bank och de som varit dumma nog att deponera medel/guld hos en misskött bank skulle förlora sina besparingar i händelse av ett bankfallissemang.

Lincolns blogg är ju för att förklara för "gemene man" hur banksystemet fungerar och som sådan så är den väldigt bra. Det viktigaste är ju att få folk att förstå att bankerna inte behöver någon inlåning INNAN de "lånar ut" sina krediter. Alltså att det är själva utlåningen som skapar en inlåning. Om man förklarar det på det sätt som du gör så går inte detta att förstå tyvärr.



Nu får du det att låta som om bankerna behöver 100% täckning för alla pengar som används. Du vet ju mycket väl att banken endast kan ha 1% täckning i SEK för för detta syfte. Det är ju bollningen av bankernas skulder genom betalsystemet RIX som sköter om att bankerna bara behöver 1% täckning i SEK för att bolla skulder mellan bankerna.

Så det är ju detta man skall poängtera för att någon skall förstå hur bankerna fungerar.



Ja de kan behöva inlåning men det är ju inte särskilt vanligt (om du nu inte menar den inlåning som automatiskt skapas av själva utlåningen). Det är ju endast om betalströmmarna i RIX skulle bli ojämna som inlåning i SEK skulle behövas.

Javisst så är väl låntagarna ansvariga men tänk om ingen lånade, då hade det ju inte funnits något betalsystem i samhället. Om inte dessa låntagare hade funnits så hade ju ingen ha något betalningsmedel (det som du kallar för pengar och Lincoln kallar för bankernas skulder).

Det viktigaste är väl att förklara för de kanske 90% eller troligen ännu mer som inte förstår hur banksystemet fungerar annars så har de ju ingen möjlighet att ta någon ställning till om de tycker det är bra eller inte. Och om det kanske finns ett bättre sätt att sköta bank och penningsystemet på.

Det var då sjælve f-a-n vad trøgt det går før vissa...
NEJ bankerna behøver ingen insættning før o låna ut. De skapar krediterna o tillgångarna på samma gång! Hur j-æ-v-l-a många gånger ska detta behøva førklaras o gås igenom??? Vad ær det som ær svårt o førstå?
Gå in på Steve Keens sida då.. Dær finns hela skiten beskriven.. i detalj.

Ingen som såg dokumentæren på UR føresten? Næmns æven dær i førbifarten :-)
0:17:50 och 0:18:35.. http://urplay.se/170919

Du blandar äpplen och päron. Kapitaltäckning och inlåning är två helt skilda saker. Inlåning och utlåning måste vara lika stor. Kapitaltäckningen är en helt annan sak, och den kan i vissa fall, t ex lån till staten, vara noll.

Inlåning och utlåning måste vara lika stor. Ja, inlåningen skapas initialt vid utlåningstillfället, men eftersom man inte lånar ut för att ha pengarna på konto så försvinner inlåningen omgående och måste lånas in någon annanstans.

För inlåningen betalar banken ränta, plus att man behöver eget kapital i kapitaltäckning. Den som likt penningsystemhaverister påstår att banken inte har någon kostnad för det hela ljuger.

Jo, men det ändrar ju ingenting... slutresultatet blir ju en kreditexpansion i slutändan.. i all oändlighet i princip.. så länge man kan hitta nån o skapa nya krediter till. Priserna, säkerhetenra osv sitger ju med kreditexpansionen, vilket ger möjlighet o skapa ännu mer krediter i en evig spiral.. tills det gått för mkt pengar till allmän skit.. så att samhället inte går runt längre.
För inlåning betalar banken ränta.. ja, den är ju jävligt hög... FED o ECB snålar ju fruktansvärt med stödpaketen i dagarna...

Ja, problemet är att man skapar tillgångsbubblor, men orsaken till detta är folket och företagen som lånar, inte bankerna, som är passiva aktörer i sammanhanget. Systemet är ohållbart då det driver ohållbar konsumtion och skapar bubblor, inte pga existensen av banker.

Nej faktiskt inte, jag tog inte ens upp kapitaltäckningen även om jag nu ser att det kan uppfattas så. Men glöm kapitaltäckningen, det är inte den jag skriver om. De 1% i SEK är alltså de centralbankspengar som bankerna har på sina konton i Rixbanken och som används för clearingen i RIX.

Du har ju rätt i att när låntagaren skall börja använda bankens skuld till honom som betalmedel via en elektronisk överföring till en annan bank så måste banken ha 100% täckning i detta i SEK (vi kan ju kalla det för RIX-poletter). Detta eftersom en annan bank naturligtvis inte övertar en annan banks skuld utan att bli kompenserad för detta genom RIX-poletter ifrån den första banken.

Denna förflyttning genom RIX pågår hela dagen och skulle någon bank få slut på RIX-poletter så kan de låna räntefritt av Riksbanken under dagtid. Sedan vid 17-tiden görs ett bokslut i RIX och då skulle det ju kunna visa sig att betalströmmarna har varit jämt fördelade mellan bankerna. Då behöver ju ingen bank ha någon täckning alls.

Om däremot någon bank har blivit kort på RIX-poletter så kan denna bank utfärda något slags värdepapper till en annan bank och på så sätt få in lite RIX-poletter från denna bank till sitt konto på Riksbanken. Så en bank kanske inte behöver ha någon som helst täckning för det som du anser att den behöver 100% täckning för.

Och här har jag inte ens tagit upp kapitaltäckningen, det är en helt annan sak.

Jo men det där kan man ju diskutera.. vems felet är.. Det mesta hänger ju ihop i nån form av cirkelförhållande.. Bankerna vill tjäna pengar o utnyttjar att folk är korkade/okunniga.. vems är felet? Eller är felet dens som gjort det hela möjligt överhuvudtaget? De som har mest makt o påverka systemet är ju bankerna högst upp iaf. De har mest påtryckningmedel i form av pengar o folk/stater som har skulder till dem osv. Men själva existensen av banker i SIG är ju inget problem. Det är ju spelreglerna isåfall. Men få i den toppen lär ju vara intresserade av o ändra på dem frivilligt..

Det är ju alltid intressant att diskutera teknikaliteter i hur bank/penningsystemet funkar. I synnerhet eftersom det verkar vara så få som verkligen vet eller förstår hur det funkar. Inte ens mainstream-ekonomerna verkar ha koll (de neoklassiska). Det är lätt att det blir mycket semantik. Olika saker betyder olika för olika människor och därför missförstår man varandra.

Men om vi nu ändå ska kika lite på det hela. Kan enskilda banker skapa pengar, eller är det inte så att pengar skapas av banksystemet i stort genom en serie in och utlåningar? Har för mig att faktiskt Cornucopia? och någon annan hävdade det, antingen i ett blogginlägg, eller i en diskussion i kommentarsfältet på hans blogg. Minns inte riktigt.

Detta är ju i så fall den neoklassiska förklaringsmodellen till hur banker skapar pengar och den medger ju att enskilda banker inte kan skapa pengar, utan att det är en konsekvens av systemet i stort.

Som Milton Freidman här nedan förklarar (finns även svensk text tror jag om man trycker på captions).



Jag vill understryka att detta handlar (iaf för mig) inte om någon pajkasting eller att överbevisa den ena eller den andra personen utan att komma fram till något som är så nära sanningen som möjligt när det gäller hur banksystemet funkar.

Det är när som helst tillåtet att erkänna att man har haft fel eller att man inte förstår, för samtliga här på forumet. Själv har jag säkert ofta fel och förstår inte allt.

Det kan vara svårt att sitta på alla piedestaler i kunskapens tempel alltid och samtidigt. Väldigt få har så bred röv (ursäkta uttrycket).

Hej, jag tycker att du skall hoppa över Milton Freidmans förklaring helt enkelt. Om du istället läser Riksbankens förklaring här...

http://www.whitetv.se/images/vita_skolan/riksbanken%20svar%20pdf%208.7.10.eml.pdf

...så ser du att Riksbanken först kör multiplikatormodellen som förklaring. Och efter de så tar de upp hur det egentligen går till. Börja läsa på mitten av dokumentet där det står...

”I praktiken behöver banken emellertid inte vänta på en insättning för att kunna låna ut, utan kan låna ut genom att direkt skriva ut ett depositionsbevis. Detta kan vi första ansatsen verka lite märkligt, men kan förklaras genom följande exempel:”......o.s.v

...Det är här som det här med RIX kommer in i bilden.

Om man tänker sig ett system som svarar upp mot följande kriterier blir det lätt att förstå FRB.

1. Guld är pengar och alla fordringsägare har rätt till betalning i guld. Kan gäldenärerna inte betala i guld eller presentera motfordringar så drivs de från gård och grund genom exekutiv auktion.
2. Sedlar behöver inte täckas i guld; de är endast fordringar riktade mot utgivaren. Sedlar är heller inte lagligt betalningsmedel annat än att en gäldenär som kan presentera motfordringar endast behöver betala mellanskillnaden i guld.
3. All inlåning är i form av sedlar och bortsett från de skuldebrev som finns hos bankerna finns det inga andra kreditinstrument.

På det här viset kan en bank trycka sedlar och sedan låna ut dessa mot ränta.

När vi hade guldmyntfot i Sverige komplicerades dock det hela av att riksbankens sedlar inte bara var fordringar mot riksbanken utan dessutom vara andra fordringsägare, först med vissa undantag senare utan undantag, skyldiga att ta emot riksbankssedlar som om vore de guldmynt.

Sedan förvandlades alltihopa enkelt till ett fiatsystem genom att riksbanken kunde "betala" sina skulder genom att ge en ny fin sedel i utbyte mot en gammal, ful och sliten dito.

En bank behöver strängt taget inte ha så mycket som ett enda öre inlåning för att kunna låna ut vilket belopp som helst. Banken fyller ju bara på kontona med så mycket som låntagarna lånar precis som på samma sätt som i det ursprungliga exemplet de trycker sedlar. Å andra sidan är denna verksamhet inte helt ofarlig. Precis som sedelägarna i det ursprungliga exemplet kan begära betalning i guld så kan de i nutidens värld begära riksbankssedlar och sådana får bankerna INTE trycka. Däremot kan de tanka på betalkort bäst de vill på samma sätt som de i det ursprungliga exemplet kunde trycka sedlar.

Betalkort eller checkhäften har tagit över sedlarnas roll och riksbankssedlarna har tagit över guldets roll.

Å andra sidan är förmågan att trolla fram "pengar" (strängt taget är det inte fråga om pengar utan om fordringar riktade mot banken) inte begränsad till banker. Om villaägaren Nilsson utfärdar ett skuldebrev och någon ger honom något i utbyte mot detta skuldebrev har villaägare Nilsson också trollat fram "pengar" ur tomma intet.

Den enda egentliga skillnaden är att det är mycket enklare att bedöma värdet av en fordran riktad mot en bank, medan värdet på en fordran riktad mot en privatperson är svårbedömt. Därför cirkulerar inga sådana skuldebrev i handeln, men i betalkortets form cirkulerar hela tiden enorma fordringar riktade mot banker.