Ingves: Sverige har blivit mer sårbart

Sverige är mer sårbart nu än under finanskrisen för tio år sedan, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

En bostadsmarknad i obalans, räntekänsliga och högt skuldsatta hushåll och vår stora banksektor oroar mest.

– Det vill till att vi balanserar detta och att man på den politiska sidan förr eller senare är villig att vidta de åtgärder som behövs, så att skulderna inte ökar så mycket och så att vi får en fungerande bostadsmarknad, säger Stefan Ingves.

Den finlandssvenske 65-åringen är på väg mot sitt fjortonde år som riksbankschef. Han har under karriären spelat en avgörande roll i två djupa svenska finanskriser. Först som generaldirektör för den statliga så kallade bankakuten under 1990-talskrisen. Sedan – efter några år som höjdare på Internationella valutafonden (IMF) – även som chef för Riksbanken.

Det var den posten han hade när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick omkull för tio år sedan.

Lehman-kraschen skapade den djupaste globala recessionen sedan 1930-talet, även i Sverige där BNP rasade med 5 procent 2009. Sedan dess har kraven på banksektorn skärpts radikalt. Och det har skapats nya kanaler för samtal och samarbete mellan myndigheter i olika länder för att hantera akuta krislägen i finanssystemet i framtiden.

– På det sättet är det bättre, säger Stefan Ingves.

Vad det hårdare politiska klimatet globalt och i Sverige innebär för förutsättningarna att hantera nästa kris är dock svårt att säga, enligt riksbankschefen.

– Man kan aldrig veta, när saker och ting faller isär, om de ytterst ansvariga är villiga att komma överens eller inte.

Det är inte bara bostadsmarknaden som gör Sverige mer sårbart nu än för tio år sedan, enligt riksbankschefen.

– Vi har också en arbetsmarknad där matchningen är ett stort problem. Och så skolan, som måste hålla en utbildningsnivå som är sådan att vi kan stå oss i konkurrensen, säger han.

Och nästa stora kris kommer närmare för varje dag, enligt Stefan Ingves – för de kommer med jämna mellanrum. Som de flesta ekonomer pekar han bland annat ut valutakriserna i Argentina och Turkiet, Italiens skuld- och bankproblem, Kinas dolda skuldberg, brexit och Trumpregeringens handelskonflikter som de största orosmolnen just nu.

– Vi tenderar alltid att säga att det är annorlunda nu. Sedan bygger vi upp de här expansiva skedena, där vi har enorma svårigheter att bromsa i tid. Vår egen bostadsmarknad är nästan ett typexempel på det, säger han.

Riksbankschefen vill inte peka finger när det gäller ansvaret för den politiska oförmågan att hantera de inhemska svenska problemen – som han inte tror sprider sig internationellt, men som gör Sverige sårbart när det smäller utomlands.

– Hela det system vi har byggt upp kring bostäder har den ena regeringen efter den andra, under årens lopp, inte lyckats hantera. Då bygger du gradvis upp detta och då är vi där vi är i dag.

Hur långt bort nästa stora finanskris är vill Stefan Ingves låta vara osagt.

– Man kan varna, man kan grubbla, man kan titta på grafer, man kan undra om det håller ihop. Men det går inte att veta vad det är exakt som blir den utlösande faktorn.